Smärtsamma val om döden

16.11.2016

LEDARE. Eutanasifrågan har seglat upp som en av de stora samhällsfrågorna.

På bara en vecka har över 27 000 personer undertecknat medborgarinitiativet om rätten till eutanasi. Det blir med stor sannolikhet ett initiativ som landar på riksdagens bord, och som dessutom har förankringar inom majoriteten av riksdagspartierna. Förutom de tidigare riksdagsledamöter som tagit initiativet till namninsamlingen har bland annat Stefan Wallin (Sfp) och Ville Niinistö (Gröna) aktivt stött rätten till eutanasi.

Att insamlingen snabbt fick förgrundsfigurer som beskrevs som ”tunga namn” kritiserades av någon träffande som irrelevant, på gränsen till kränkande. Lidandet i en utsiktslös sjukhussäng känner inga kändisskap, inte lidandet för dem som sitter vid sängkanten heller. Månader eller års väntan på den allra sista lunginflammationen lika oändliga.

Det stora, offentliga samtalet om gränserna för livets slut är därför ett samtal som ägs av var och en av finländarna, och det måste hanteras med stor respekt. Den ödmjukheten inbegriper dessutom vördnaden för livet, och det som är större än vilja och lag.

Det är viktigt att kyrkan, kyrkorna, nu snabbt engagerar sig i samtalet – och låter bli att avfärda den uppriktiga våndan med klichémässiga svar ur något gammalt dokument. För att tas på allvar i frågan måste kyrkan gå en ny brottningskamp med 2010-talets vilja att lösa den plågsamma dödens problem.

Kyrkan har också uppdraget och rätten att peka på luckorna i argumentationen, där sådana finns. Är rätten att välja döden samtidigt något som kan skapa ett osunt tryck som inkräktar på individens rätt att leva? Biskop Vikström konstaterar till exempel i Hbl att många dödssjuka och gamla känner skuld över att de anhöriga belastas med sjukhusbesök och vardagsbestyr i väntan på slutet. Det finns en befogad oro för att någon tror att ens död vore bäst – för de andra.

Finlands läkarförbund motsätter sig officiellt legalisering av eutanasi. Däremot visar förbundets egen undersökning att ungefär hälften av läkarna i Finland är för en legalisering och att stödet växer. Holland lyfts fram som både det goda och det förfärliga exemplet. Nederländerna var först i världen med legaliserad aktiv dödshjälp 2002. Där har siffran för assisterad död stadigt vuxit, särskilt de senaste fem åren. Drygt 5 500 patienter dog år 2015 genom eutanasi.

Det som bekymrar etiker är det växande antalet dödshjälpsfall där mentala sjukdomar är argument för viljan att dö. Än en gång kommer den oundvikliga och svåra frågan om gränsen emot. Var ska den dras? Vad är ”obotligt”? Vad är ”outhärdligt”? Vem är ”tillräknelig”? Och var blev rätten till dödshjälp för de som tappade fästet i världen innan de hann begära den?

I en postsekulär tillvaro där Gud försvinner ur ekvationen alltmer blir tanken ofta rätlinjig. Men enklare blir det sällan ändå.

May Wikström
Bön är ett tema som ligger emeritusbiskop Erik Vikström varmt om hjärtat. Nu kommer hans vardagsböner för året i kortform ut som en liten bönbok.

bön. För flera år sedan skrev biskop Erik Vikström en omfattande andaktsbok för hela året. Nu utkommer en kortvariant, med böner för vardagsbruk för alla som behöver det. 13.7.2018 kl. 14:58
Det finns saker hon kanske inte kommer kunna göra igen. Men Christa Mickelsson blir långsamt bättre, dag för dag, och hon uppskattar varje stund.

Överlevare. I september drabbades Christa Mickelsson av en massiv hjärnblödning. Hon överlevde, men när hon vaknade upp hade hon förlorat talförmågan och högra sidan var förlamad. Då började en lång och tung återhämtning. – Tidigare – före olyckan – tänkte jag att nu kan livet bara bli sämre. Nu tänker jag tvärtom. 4.7.2018 kl. 15:03

Helsingfors pride. Kyrklig vigsel av samkönade par är ett aktuellt tema som lyfts fram under årets Helsingfors Pride-vecka. Församlingar och kristna organisationer deltar också aktivt i programmet. 26.6.2018 kl. 12:52

biskopsval. Biskopen i Borgå stift Björn Vikström har valts till lärare i teologisk etik och religionsfilosofi vid Åbo Akademi. Vikström tillträder tjänsten den 1 september 2019. 19.6.2018 kl. 16:12
Lucas Snellman utanför Johanneskyrkan, därifrån Yle sände den första svenskspråkiga radiogudstjänsten år 1926.

radiogudstjänster. 90-årig tradition bryts när Yle utlokaliserar produktionen av radiogudstjänster. Församlingarna behöver nu satsa mer på planeringen. 19.6.2018 kl. 16:10
Karin Erlandssons bok lanseras på Kyrkans Ungdoms sommarläger i Pieksämäki, där hon själv deltagit i många år under uppväxten.

Fontana Media. Karin Erlandsson som blivit bekant för många Kyrkpressenläsare via sina texter om hur man upprätthåller en vardagstro kommer ut i bokform på Fontana Media i juli. 8.6.2018 kl. 14:12

MINNESSJUKDOM. Tron kan vara ett viktigt fäste när minnena bleknar. Kyrkan har gett ut en skrift med stöd för arbetet bland församlingsmedlemmar med minnessjukdom. 8.6.2018 kl. 12:44
Kyrkpressen har tidigare skrivit om Ahmad i 45/2017 och 21-22/2018

flyktingar. Efter nio år i Finland flögs Ahmad till Kabul i går tillsammans med tre andra utvisade afghaner. 7.6.2018 kl. 13:48
Farag Sadak

profilen. Då han kom till Finland kände han ingen annan som talade arabiska här. När flyktingvågen kom hösten 2015 hade Farag Sadak förberett sig för den i fem år. 7.6.2018 kl. 11:31

Ärkebiskop. I söndags installerades Tapio Luoma som ny ärkebiskop för evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 7.6.2018 kl. 10:00

Vasa. Två separata kyrkobesvär mot gemensamma kyrkofullmäktiges beslut att säga upp hyresavtalet för Dragnäsbäcks kyrka i Vasa har lämnats in till Vasa förvaltningsdomstol. 4.7.2018 kl. 10:22

regnbågsfrågor. Föreningen Malkus började som kamratstöd för kristna som tillhör sexuella minoriteter och könsminoriteter. 4.7.2018 kl. 09:08

Maata näkyvissä. Det ordnas inga fler mässor under festivalen Maata Näkyvissä i Åbo utan kvinnliga präster. 25.6.2018 kl. 13:17