När välmening river broar

13.10.2016
LEDARE. Var blev religionsfriheten för de barn och föräldrar som ser det som en del av sin identitet? Varför var den biten så snabbt och enkelt förhandlingsbar, frågar sig May Wikström.

På Åland har julkyrkodebatten kommit igång redan före höstlovet. Barnomsorgen i Mariehamn har bestämt att dagbarnen inte längre ska gå i julkyrkan i dagisens regi. Än en gång bottnar beslutet i en rättvisetanke. Om inte alla vill eller kan – får gör de nämligen nog – vara med så är det inte rättvist att de andra går i julkyrkan. Den enklaste lösningen blir att dra streck över hela tillställningen, och så blir man av med problemet. Tolkningen på religionsfrihet likställs med ”ingen alls”.

Kanske. Men å andra sidan. Var blev religionsfriheten för de barn och föräldrar som ser det som en del av sin identitet? Varför var den biten så snabbt och enkelt förhandlingsbar? Svaret kan lätt sökas i den komplexa inställningen till religion i stort. Det är ett område som många närmar sig trevande och osäkert, och då blir det lätt att också tänka längre för andra än de egentligen har begärt. Bara för säkerhets skull, ifall att.

Ett argument för att snäva in på aktiviteter där sed, kultur och kyrka möts handlar om att multikulturell respekt numera kräver större diskretion.

För dem som kommit till ett land, där så mycket bottnar i en historia där kyrka och folk tvinnats samman på gott och ont, är det närmast ett slag i ansiktet. Varför ska de förvägras insyn i den tysta kunskap som pulserar genom våra samhällen? Är det hänsyn att beröva någon koden till förståelse? Hur kan det kallas inklusivitet att dra igen dörren om det egna sammanhanget och inte erbjuda trygga möjligheter att bekanta sig med något utan förväntningar på egen aktivitetet – eller ens full förståelse?

För många finländare med rötter i andra länder och religioner är särskilt julen en jobbig tid. Allt är stängt, gatorna står tomma och i en hårt omhuldad inre krets drar familjer från julbord till julannandagsbord medan de som står utanför väntar ut helgen i tristess. ”Era hem är stängda”, konstaterade en iranskbördig man.

Att också stänga kyrkan, privatisera den så hårt att den inte längre klassas som neutral att ens bekanta sig med för någon timme, är att dra linjen fullt ut, att stänga dörrarna kring vad det hela handlar om.

Värre är kanske ändå signalen att man inte längre behöver förstå. Att religion, tro och övertygelse är något så sekundärt att det är bortkastad tid och möda i fostran att servera ens som smakprov.

Att fostra till segregation är inget framgångsrecept. I stället borde vi öppna för en större mångfald och tolerans för varandras religiösa uttryck. Det lyckas inte med rödpennetaktiken.

Myndigheters och instansers ibland religiöst tondöva och brutalt okunniga hantering av asylsökandes religiösa verklighet vittnar knappast om att religionens betydelse överbetonas i vårt samhälle. Tvärtom kan de ses som ett bevis på en åldrande enhetskultur som skyggt har tappat ord och begrepp för något som fortfarande är viktigt för många människor.
Och som kan förena och bygga ny samhörighet, över tros- och religionsgränser.

May Wikström

ekonomisk utredning. Församlingarna i Helsingfors ska beställa en utomstående utredning av ekonomin. 15.1.2018 kl. 11:32

ärkebiskopval 2018. I en palett på fem ärkebiskopskandidater sticker Heli Inkinen ut som den enda kvinnan. Hon konstaterar att det här är symptomatiskt för den kyrka hon jobbat och verkat i i över 30 år. Och hon vill förändring. 14.1.2018 kl. 16:54
Zacharias Topelius vid sitt arbetsbord i Björkudden i Sibbo år 1897. Bilden till höger visar utkastet till ”Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt” som skrevs 1887.

Jubileum. Under sin uppväxt i Nykarleby var Zacharias Topelius en flitig kyrkobesökare. Den söndag han inte varit i kyrkan skrev han ”okyrka” i sin dagbok. Kom han för sent till gudstjänsten gick han upp på läktaren för att inte störa. 12.1.2018 kl. 17:53
Miika Auvinen

förföljelse. Nordkorea och Afghanistan är de farligaste länderna att leva i som kristen. Nordkorea har toppat listan flera år men nu har den tvivelaktiga äran att inneha tätpositionen hotats av Afghanistan. 10.1.2018 kl. 13:22
Tapio Luoma uppskattar erfarenheterna både från de österbottniska församlingarna och den urbana miljön som biskop i Esbo stift.

ärkebiskopsval. Esbobiskopen Tapio Luoma är först ut i KP:s fem kandidatporträtt 4.1.2018 kl. 15:35

jul. Ett ord på bara tre bokstäver. Men ett ord som framkallar så mycket känslor, minnen och gläjde. Men också sorg. Karin Erlandsson berättar om minnen av sin barndoms jular. Och hur hon ser på julen idag. 22.12.2017 kl. 09:39

julevangeliet. Det var tur att julevangeliet skrevs av en så förnuftig och sansad människa som just evangelisten och läkaren Lukas. Hade han inte tagit sig an uppdraget hade julevangeliet kanske skrivits av en Terjärvbo. Eller ännu värre, en sportreporter... 21.12.2017 kl. 09:15

Kyrkpressen. Nummer 50 på webben redan idag. 15.12.2017 kl. 17:16
Teemu Laajasalo är ny biskop i Helsingfors. Han hoppas att kyrkan ska klara en åsiktsmångfald.

Helsingfors. Biskop Teemu Laajasalo önskar helsingforsarna en jul utan vardagssorger. 15.12.2017 kl. 10:00
Psykiskt illamående kostar, både de som drabbas, deras nära och samhället. Organisationer och frivilliga erbjuder stödformer som sjukvården inte kan ge.

psykisk ohälsa. Över en miljon finländare drabbas varje år av psykisk ohälsa. Föreningen Sympati hör till dem som sprider kunskap, öppnar sina dörrar och delar erfarenheter för att främja mental hälsa. 14.12.2017 kl. 15:12

möte. Fyra finländska biskopar ska träffa påven Franciscus den 25 januari. 19.1.2018 kl. 00:00

Ärkebiskopsvalet 2018. Fyra av fem av de uppställda kandidaterna i ärkebiskopsvalet kommer att predika på Tomasmässor i Helsingfors innan ärkebiskopsvalets första omgång den 8 februari. 11.1.2018 kl. 07:15

Rättsprocess. Árpád Kovács som är präst och verksam i Uleåborgs stift har valt att gå vidare till Norra Finlands förvaltningsdomstol med den skriftliga varning han fått av Uleåborg domkapitel. 10.1.2018 kl. 10:02