Får präster veta mera?

08.03.2012
Det pågår en intern armbrytning inom kyrkan. Den flyter som en trög underström som syns i enskilda beslut, men som också kan spåras i vad som lyfts upp till diskussion. Ibland kan det vara svårt att se ”vad som egentligen sägs i det som sägs”. Ibland är det solklart, som när nyvalda kyrkomötesombudet Sami Ojala deklarerar att han den här perioden kommer att jobba för att frånta biskoparna deras rösträtt i kyrkans högsta lagstiftande och beslutande organ. Att biskoparna får sitta på första parkett och delta i varje steg i beslutsprocessen är både odemokratiskt och dålig förvaltningskultur, tycker förvaltningschefen Ojala i Nurmijärvi församling. Han föreslår en modell där biskoparna kan ge expertutlåtanden, men där de folkvalda röstar.
Allt verkar logiskt – om allt bara handlade om förvaltning och majoritetsdemokrati. Kyrkan som organism kompliceras emellertid av den andra ådra som pulserar i helheten. Den som kallas ”ämbetsstrukturen” och med förenkling kan beskrivas som det teologiska ansvar som specialisterna inte bara står för, utan också lovat inför Gud och församling att bära. Specialisterna, läs: prästerna och bland dem de främsta bland bröder och systrar, primus inter pares, eller biskoparna.

Det är här det kniper. Det sitter så illa i ett modernt samhälle att säga att det i en viss typ av frågor finns sådana som bara på grund av sitt ämbete ibland skulle ha ett större ansvar – mera ”say” – än någon annan. Och visst, i kyrkomötet är det ju ett effektivt sätt att fridlysa alla krångliga frågor om de stämplas som rena lärofrågor för att hålla lekmannavågen stången. Samtidigt: Om det är så att det alltid räcker till att aktivt vilja delta och bära sin kyrka, om en ann är lika god som en ann i både demokratiskt och teologiskt ansvar, tja, vad behöver kyrkan då alls prästerna till? Vill vi ha en kyrka där majoriteten alltid avgör vad vi tror? Är det rentav så att det under vissa av kraven kan ligga sekler av revanschlust som snuddar vid ett latent prästförakt? Den här frågan måste vi lekmän också våga ställa oss. Prästerna kan det nämligen av naturliga orsaker inte. Biskop Björn Vikström kommenterar hos Kotimaa24 Ojalas utspel med att det är viktigt att både den episkopala och den demokratiska linjen är representerad och står i dialog med varandra. I Sverige har biskoparna mist sin rösträtt i kyrkomötet och avger enbart utlåtanden. Den modellen vill Vikström inte ha.

Medlemsflykt och minskande synlighet i det offentliga rummet är relativt sett snabba och synliga förändringar som i sig fått symbolisera kyrkans ”kriser”. Ändå är spänningen mellan den demokratiska linjen och ämbetslinjen en stor, ja kanske den största utmaningen internt sett. Den är en klyfta som av bägge sidor kräver mycket respekt, självinsikt och mod för att överbrygga. Utgången av den processen kommer att styra vilken slags kyrka vi har i framtiden.

May Wikström
Björn Vikström, Seppo Häkkinen och Matti Repo överväger att ställa upp i ärkebiskopsvalet.

ärkebiskop. De sittande biskoparna överväger som bäst om de vill ge sig in i ärkebiskopsvalet eller inte. 23.8.2017 kl. 15:20

Borgå stift. Kyrkoherde Stina Lindgård har återtagit sin ansökan till notarietjänsten i Borgå stift. 22.8.2017 kl. 12:38
Fredagens bönestund i Åbo domkyrka samlade flera representanter för statsledningen.

Knivdåd. För Åbo svenska församling började dramatiken några minuter efter klockan fyra på fredagen då en förälder som hämtade sitt barn från församlingens eftermiddagsklubb Amelia berättade för ledarna att något hänt på torget, alldeles i närheten av församlingens hus Aurelia. 21.8.2017 kl. 16:47

Helsingfors. Efter en längre paus återupptar Svenska Lutherska Evangeliföreningen (SLEF) firandet av svenskspråkiga gudstjänster i Helsingfors. 21.8.2017 kl. 12:47

Åbo. "I Åbo förstörde våldet fredagskvällens frid. Gatorna är tysta. Åbo domkyrkas klocka slår så som varje dag och varje timme." 18.8.2017 kl. 20:47
Maria Terceros och Siw Bromans vägar korsades i Bolivia. I dag har de en stark vänskap och berättar om barnhemmen som gett mening i deras liv.

bolivia. För över tjugo år sedan bestämde sig Siw Broman för att lämna Finland för att arbeta med barn i Sydamerika. 17.8.2017 kl. 16:03
Cable-metoden stärker individen med hjälp av gruppen, fr.v. Henrica Lindholm, Carita Riitakorpi, Torbjörn Johansson, Annica Söderström och Henrika Hyttinen.

Cablemetoden. – Vi borde satsa mer på gemenskap, det är den som verkligen ger oss något. Mera grupper, lägre tröskel, en öppnare församling. 17.8.2017 kl. 00:00

Avgörande. Sofie Ravall har lyssnat till många åsikter om vem hon är, tills hon en dag ställde sig själv en viktig fråga. 17.8.2017 kl. 00:00

Övningar. Församlingarna har körer som passar de flesta. 17.8.2017 kl. 00:00
Med körsång lär man sig nytt om musik och finkalibrerar sitt eget instrument – rösten.

Välgörande. Vill du få bättre hållning? Träffa trevligt folk eller kanske finkalibrera din röst? 17.8.2017 kl. 00:00

sverige. Samtidigt som medlemsantalet sjunker ordnar församlingar i Sverige konfirmandläger i form av resor för att locka unga till kyrkan. 21.8.2017 kl. 13:50

Bok. Förra året utkom biskop Björn Vikströms omtalade bok Monta rakkautta och nu är den svenska upplagan här, 21.8.2017 kl. 12:43

Helsingfors. Biskop Irja Askola var på plats då ett samkönat pars äktenskap välsignades i Berghälls kyrka i början av juli. 16.8.2017 kl. 16:21