Får präster veta mera?

08.03.2012
Det pågår en intern armbrytning inom kyrkan. Den flyter som en trög underström som syns i enskilda beslut, men som också kan spåras i vad som lyfts upp till diskussion. Ibland kan det vara svårt att se ”vad som egentligen sägs i det som sägs”. Ibland är det solklart, som när nyvalda kyrkomötesombudet Sami Ojala deklarerar att han den här perioden kommer att jobba för att frånta biskoparna deras rösträtt i kyrkans högsta lagstiftande och beslutande organ. Att biskoparna får sitta på första parkett och delta i varje steg i beslutsprocessen är både odemokratiskt och dålig förvaltningskultur, tycker förvaltningschefen Ojala i Nurmijärvi församling. Han föreslår en modell där biskoparna kan ge expertutlåtanden, men där de folkvalda röstar.
Allt verkar logiskt – om allt bara handlade om förvaltning och majoritetsdemokrati. Kyrkan som organism kompliceras emellertid av den andra ådra som pulserar i helheten. Den som kallas ”ämbetsstrukturen” och med förenkling kan beskrivas som det teologiska ansvar som specialisterna inte bara står för, utan också lovat inför Gud och församling att bära. Specialisterna, läs: prästerna och bland dem de främsta bland bröder och systrar, primus inter pares, eller biskoparna.

Det är här det kniper. Det sitter så illa i ett modernt samhälle att säga att det i en viss typ av frågor finns sådana som bara på grund av sitt ämbete ibland skulle ha ett större ansvar – mera ”say” – än någon annan. Och visst, i kyrkomötet är det ju ett effektivt sätt att fridlysa alla krångliga frågor om de stämplas som rena lärofrågor för att hålla lekmannavågen stången. Samtidigt: Om det är så att det alltid räcker till att aktivt vilja delta och bära sin kyrka, om en ann är lika god som en ann i både demokratiskt och teologiskt ansvar, tja, vad behöver kyrkan då alls prästerna till? Vill vi ha en kyrka där majoriteten alltid avgör vad vi tror? Är det rentav så att det under vissa av kraven kan ligga sekler av revanschlust som snuddar vid ett latent prästförakt? Den här frågan måste vi lekmän också våga ställa oss. Prästerna kan det nämligen av naturliga orsaker inte. Biskop Björn Vikström kommenterar hos Kotimaa24 Ojalas utspel med att det är viktigt att både den episkopala och den demokratiska linjen är representerad och står i dialog med varandra. I Sverige har biskoparna mist sin rösträtt i kyrkomötet och avger enbart utlåtanden. Den modellen vill Vikström inte ha.

Medlemsflykt och minskande synlighet i det offentliga rummet är relativt sett snabba och synliga förändringar som i sig fått symbolisera kyrkans ”kriser”. Ändå är spänningen mellan den demokratiska linjen och ämbetslinjen en stor, ja kanske den största utmaningen internt sett. Den är en klyfta som av bägge sidor kräver mycket respekt, självinsikt och mod för att överbrygga. Utgången av den processen kommer att styra vilken slags kyrka vi har i framtiden.

May Wikström
En känsla av frid kan vara ett tecken på att du är på rätt väg.

Guds ledning. Att fatta stora livsbeslut hör till det mest skrämmande som finns. 15.2.2018 kl. 12:44
Mikael Lindfelt är professor i systematisk teologi och dekanus för fakulteten för humaniora, psykologi och teologi vid ÅA.

Vaccin. Vilken roll har synen på hälsa i en människas liv? Har attityd till vaccin samband med andra övertygelser? Teologer och psykologer från Åbo Akademi och Åbo universitet startade ett nytt forskningsprojekt. 15.2.2018 kl. 10:11
Valpanelerna har varit för snälla, säger Kari Latvus och hoppas på vassare frågor inför andra omgången.

Analys. Kari Latvus tror att ärkebiskopsvalets andra valomgång blir mycket jämn, men att biskop Tapio Luoma har ett litet försprång. Han hoppas på vassare frågor inför andra omgången. 8.2.2018 kl. 17:34
Det ser ut att bli en spännande andra omgång i ärkebiskopsvalet. Vem ärver Heli Inkinens, Ville Auvinens och Ilkka Kantolas röster?

ärkebiskopsval. Borgå stifts biskop Björn Vikström och Esbo stifts biskop Tapio Luoma har gått vidare till ärkebiskopsvalets andra omgång. – Nu gäller det att kavla upp ärmarna, säger biskop Björn Vikström. 8.2.2018 kl. 15:05
Thomas Erikson är föreläsare och författare. Han har också skrivit thrillers.

psykopater. Beteendevetaren Thomas Erikson menar att vi träffar så många personer med psykopatiska drag att vi måste klara av att känna igen dem. 2.2.2018 kl. 09:20
Ilkka Kantolas kandidatur i ärkebiskopsvalet väckte förvåning i vissa kretsar. "Kyrkan är mitt hem" säger han själv.

ärkebiskopsval 2018. Ilkka Kantola är redo att förena sina riksdagserfarenheter och sin kärlek till kyrkan i en comeback i kyrkans lila. 30.1.2018 kl. 15:17
UK:s presidium, från vänster Ossian Beukelman, Kajsa Lassila, Fredrik Kass (KCSA) och Måns Vikström.

ungdomens kyrkodagar. Ungdomsarbete och fred är i fokus när UK jubilerar. Ordförandeklubban svingas av Kajsa Lassila. 26.1.2018 kl. 11:29
Ville Auvinen talar flytande svenska tack vare studierna vid Åbo Akademi.

ärkebiskopsval 2018. Ville Auvinen har klassats som den ”konservativa” ärkebiskopskandidaten. Men han vill inte 
definieras av det han motsätter sig, utan av det han tror att vi behöver. 26.1.2018 kl. 09:08
Anton Lundholm är född och uppvuxen i Småland, men bor idag i Stockholm.

Bok. När Anton Lundholm växte upp i det svenska bibelbältet var homosexualitet en icke-fråga. När han själv, efter många års kamp, kom ut ur skåpet raserades hans Gudbild. 26.1.2018 kl. 08:44
Hans Boije är diplomingenjör och teologis magister.

kyrkoherde. Hans Boije, direktor för Johannelunds teologiska högskola i Uppsala, har sökt kyrkoherdetjänsten i Vörå församling. 23.1.2018 kl. 15:37

kyrkoherdeinstallation. Vasa svenska församlings nya kyrkoherde Mikael Forslund installerades på söndagen i tjänst i en välfylld kyrka av biskop Björn Vikström. 24.1.2018 kl. 09:56

Inbördeskrig. Ärkebiskop Kari Mäkinen öppnade minnesåret för inbördeskriget i Berghälls kyrka på söndagen. I år har det gått 100 år sedan inbördeskriget. 24.1.2018 kl. 09:46

möte. Fyra finländska biskopar ska träffa påven Franciscus den 25 januari. 19.1.2018 kl. 00:00