Cable-metoden stärker individen med hjälp av gruppen, fr.v. Henrica Lindholm, Carita Riitakorpi, Torbjörn Johansson, Annica Söderström och Henrika Hyttinen.
Cable-metoden stärker individen med hjälp av gruppen, fr.v. Henrica Lindholm, Carita Riitakorpi, Torbjörn Johansson, Annica Söderström och Henrika Hyttinen.

Ensam är faktiskt inte stark

Cablemetoden.

– Vi borde satsa mer på gemenskap, det är den som verkligen ger oss något. Mera grupper, lägre tröskel, en öppnare församling.

17.8.2017 kl. 00:00

Så säger diakon Henrika Hyttinen som nyligen avslutat sin första Cable-grupp i Matteus församling.

Cable är en relativt ny metod inom diakonin som i korthet går ut på att stärka individen med hjälp av gruppen.

– Det är en ny tanke inom församlingsarbetet att bygga gemenskaper av människor med olika erfarenheter. Grundtanken är att alla människor har något att ge men att vi måste skapa nya former där alla ryms med, säger Henrica Lindholm som för tillfället är projektanställd hos församlingarna i Helsingfors för att jobba med Cable.

Generationsfrågor sätter spår

Den första svenska Cable-gruppen i Helsingfors startade ifjol höstas i Matteus församling.

– Jag hittade sidor i mig själv som jag inte visste att jag hade,

summerar Torbjörn Johansson sin upplevelse av gruppen.

Varje träff har ett särskilt tema som utmanar deltagarna att få syn dels på sig själva, dels på sina egna sammanhang men också på alternativa vägar vidare.

– I en övning jobbade vi i par och klippte ut tidningsbilder som beskrev samhället under vår barndom. Det var intressant att höra vad som fastnat hos olika personer under olika årtionden och att diskutera kring olika barndomsminnen, säger Annica Söderström som också deltog i gruppen.

Tanken bakom just den övningen är att göra gruppmedlemmarna uppmärksamma på att det samhälle de växt upp i också präglat dem.

– Man märker kanske att många andra haft en liknande upplevelse. Det var inte bara mina föräldrar som blev arbetslösa under depressionen,

säger Henrica Lindholm.

Hon poängterar ändå att det inte är frågan om några ”tycka synd om sig själv-grupper”.

– Målet är att stärka de egna personliga resurserna genom insikten om att jag själv kan påverka mitt liv, speciellt i samverkan med andra.

Vägarna vidare söks konkret, dels genom olika projekt som gruppen gör tillsammans, dels genom att bekanta sig med församlingens verksamhet.

Ofrivilligt ensam

Som bas för det svenska Cable-projektet i Helsingfors ligger en kartläggning över var nöden är som störst på de svenska församlingarnas område i staden. Utredningen, som är gjord 2016, visar att ofrivillig ensamhet är ett stort problem i alla åldersgrupper. Ett annat problemområde är att de svenska tjänsterna, dels för arbetslösa, dels för mentalvårdspatienter, inte finns eller har reducerats.

– Det här är viktigt för församlingarna att känna till. Det finns många daglediga som söker en gemenskap uttryckligen för svenskspråkiga,

säger Lindholm.

Matteusgruppen träffades vanligen en kväll i veckan och inledde alltid med mat.

– Många bor ensamma och då är det särskilt trevligt att få äta tillsammans, berättar diakonissan Carita Riitakorpi som var en av ledarna för Matteusgruppen.

Sedan följde dagens uppgifter, allt från ”vad är jag bra på-bingo” till pararbeten kring goda värderingar. Varje träff avslutades med en stunds tystnad och reflektion.

Jag är otroligt tacksam över de tankar som deltagarna vågade dela med sig av. Vi kan inte befria varandra från all smärta i en handvändning. Men att en liten stund hjälpa varandra att få det bättre, det kan vi, säger Henrica Lindholm.

Hon tycker vi ska vara stolta över kyrkan som en vänlig gemenskap.

– En församling som möter också sargade människor på det här sättet, som är så öppen att också människor som kämpar med livet kan komma dit för att hitta en tillhörighet, det är en diakonal församling, säger Lindholm.

Nina Österholm
Linda Jordas och Bettina Stenbäck uppskattar närheten till församlingsborna efter att församlingens personal flyttade från tredje våningen till gatunivå.

Lokaler. Om du kikar in genom de stora fönstren i Högbergsgården ser du en del av det som är Johannes församling. Och dörren är öppen för alla. 16.8.2018 kl. 00:00
Stefanie Lindroos är studerande och förtroendevald i Matteus församling.

Mod. "När jag trodde att min småkusin bredvid mig sov knäppte jag händerna i hotellrummets mörker." 16.8.2018 kl. 00:00
Maria Hall-Pänttäjä är Helsingfors samfällighets svenskspråkiga diakonissa.

Människovärde. Att vara diakonissa är att jobba med människor och möta dem i olika skeden av livet. 16.8.2018 kl. 00:00
Johan Westerlund är kyrkoherde i Johannes församling.

Följa. Hade de inget ansvar? Hade de inte familjer, hem, någon att försörja? Johan Westerlund förundras över lärjungarna i veckans Sökruta. 2.8.2018 kl. 00:00
Fredrik Kass med sina barn minstingen Hilde, Arvid och Ingrid. Att prata om våra rädslor som föräldrar är något av det viktigaste av allt, anser Fredrik Kass.

Kontroll. Barn blir äldre och mer självständiga, precis som det ska vara. Men hur kommer man till rätta med rädslan för det allra värsta, att något ska hända ens barn? 2.8.2018 kl. 00:00

Helsingfors pride. Kyrklig vigsel av samkönade par är ett aktuellt tema som lyfts fram under årets Helsingfors Pride-vecka. Församlingar och kristna organisationer deltar också aktivt i programmet. 26.6.2018 kl. 12:52
På lekholmen samlas många ungdomar och barn, men holmen välkomnar alla. I år satsar man dessutom på mer program för vuxna.

Holmliv. Känns sommarlovet för långt och tråkigt? På Lekholmen ordnar församlingarna program hela sommaren. 7.6.2018 kl. 00:00
Som familj måste man fundera på vad man vill göra och vad man har råd med. En dag på stranden är ett billigt semesternöje.

Förväntningar. Ledig tid triggar lätt stora förhoppningar om att få lite av allt: innehållsrikt program, tillräckligt med vila och tid för att odla våra relationer. Men om det inte blir som man tänkt då? 7.6.2018 kl. 00:00
Edith Kortekangas från Helsingfors har ljusa minnen från Lekholmen.

längtan. "Den dagen i den röda stugan förändrade allt för mig." 7.6.2018 kl. 00:00
Se Freja Pontán och Pia Öhman i det stora faddertestet på www.helsingforsforsamlingar.fi. Du kan också testa ditt eget fadderskap där.

Kontakt. Det är aldrig för sent att bli en bra fadder, menar Pia Öhman och Freja Pontán som hållit kontakten i 17 år. 24.5.2018 kl. 00:00
Slutet nått