Religion: det konstiga

Bok. Serierna i antologin Opium för folket är skickligt tecknade men skildrar religion ur ett utifrånperspektiv. 4.4.2017 kl. 15:10

Serieantologin Opium för folket ger intryck av att vara ett ambitiöst projekt. Det intrycket baserar sig dels på att man mellan serierna sprängt in utskrivna samtal mellan personer som funderat på vad religion är, dels på att man samlat många av de stora namnen bland samtida serietecknare – bland annat Nina Hemmingsson, Ola Skogäng, Martin Kellerman, Anneli Furmark och Johan Unenge bidrar med serienoveller.

Jag slås ofta av hur visuellt tilltalande det är, men lika ofta av hur fjärmade många av upphovsmännen är från religionen. De som samtalar i text lyckas ge en lite mångtydigare bild av religion som fenomen. Serierna tyr sig däremot ofta till ett tryggt utifrånperspektiv – det handlar om judar i Ukraina på 1800-talet, om ett möte med en person som varit fast hos scientologerna i 25 år och om George Harrisons fascination för Hare Krishna. Allt det här är förvisso intressant på sitt sätt, men många av serienovellerna förmedlar en syn på religion som något främmande. Något som möjligen är farligt, något som man ägnar sig åt om man är lite mindre rationellt tänkade och intelligent än vanligt folk.

Religionshistorikern David Thurfjell – en av dem som deltar i det samtal som vi får läsa – säger det bra när han kommenterar frustrationen kring att man aldrig kan säga exakt vad en religions kärna är: ”Men religion är mänsklig kultur och kultur funkar inte på det viset, det är mycket mer flytande och föränderligt och mångbottnat än så.”

Bilden av religion som kultur, och framför allt som den egna kulturen, saknar jag i serienovellerna. De verkar, med ett fåtal undantag, vara tecknade av en generation som anser att relionen inte har något som helst med deras eget liv och deras egen kultur att göra. Kanske är det en hypotes som ligger dem allt för nära, men kunde man inte tänka sig att även jul- och påskfirande är ett slags opium för folket?

Bok: Opium för folket
Redaktör: Anna Lindman
Förlag: Kartago förlag 2016

Erika RönngÄrd
Det är viktigt att veta att man inte går ensam om man kämpar mot negativa tankar om den egna kroppen och om matvanor.

Kropp. Självbild och tankar kring mat är något många har ett komplicerat förhållande till. I mars startar en kurs på temat. 14.2.2018 kl. 12:31
Caroline Sandström säger att bönen har en viktig funktion i att lära oss att lyssna inåt, för att få fatt i det Gud vill säga oss.

gemenskap. "Jag har under de senaste åren tänkt mycket på bönen, vad det betyder att be till Gud i Jesu namn." 5.2.2018 kl. 17:27
Johanna Sademaa ansvarar för matsalssidan vid lunchserveringen. Hon betjänar också på svenska.

mat. En ny lunchrestaurang har sett dagens ljus i Matteuskyrkan i Östra centrum. På Snellu Café kan du välja lunchens pris enligt din plånbok och råvarorna består av fullt ätbar mat som riskerar att kastas bort i matbutikerna. 5.2.2018 kl. 17:16
Att dela sin sorg har en helande verkan.

sorg. I februari startar en kurs som vill stöda dem som går igenom en sorgeprocess. 5.2.2018 kl. 17:07

ekonomisk utredning. Församlingarna i Helsingfors ska beställa en utomstående utredning av ekonomin. 15.1.2018 kl. 11:32
Bianca Holmberg vill ge av sin tid.

Start. Nytt år betyder kanske nya möjligheter. Vad är ett andligt mål? Hur stort eller litet kan det vara? Och hur gör man för att det hela inte ska kännas som ytterligare ett kravfyllt måste? 5.1.2018 kl. 16:20

Trygghet. Det skulle kännas tröstlöst om vi inte hade ett större perspektiv, sikriver Johan Westerlund. 5.1.2018 kl. 16:15
Tiden man tillbringar på väg någonstans kan avändas på många sätt.

Trafik. Ett virrvarr av tankar eller en fokuserad bön – Johan Myrskog skriver om hur kollektivt resande kan ge en timeout. 5.1.2018 kl. 16:02
Teemu Laajasalo är ny biskop i Helsingfors. Han hoppas att kyrkan ska klara en åsiktsmångfald.

Helsingfors. Biskop Teemu Laajasalo önskar helsingforsarna en jul utan vardagssorger. 15.12.2017 kl. 10:00
Tonja Paavola (till höger) och Marianne Mimi Sundroos bjuder in till att fira julafton i Matteus församling.

MĂ„ltid. Också i år öppnar Matteus församling sina dörrar för dem som inte vill fira ensamma eller inte har möjlighet att ordna eget firande. God mat och gemenskap är de viktigaste inslagen. 14.12.2017 kl. 00:00
Slutet nÄtt