Tuulia Eloranta gör huvudrollen som Anna i Saara Cantells film om häxförföljelserna på Åland.
Tuulia Eloranta gör huvudrollen som Anna i Saara Cantells film om häxförföljelserna på Åland.

Mardröm på saltstänkta klippor

film. Över de bländande vackra skärgårdslandskapen faller snart en mardrömslik ridå. Kyrkpressens recensent har sett filmen Djävulens jungfru. 6.9.2016 kl. 14:00

FILM
Djävulens jungfru (Nordisk Film)
Regi: Saara Cantell
Manus: Leena Virtanen
I rollerna: Tuulia Eloranta, Lauri Tanskanen, Magnus Krepper, Elin Petersdottir, Claes Malmberg, Kaija Pakarinen, Antti Reini, Maria Sid

Året är 1666 och vi befinner oss på Åland. Den nya häradshövdingen Psilander (Magnus Krepper) har stigit i land på öarna mitt i det stora svenska riket. Med hans hjälp ska Åland träda in i den moderna världen, är det tänkt. I denna nya värld finns det ingen plats för den gamla världens trollkonster och spådomar, slår lärda män fast och så inleds de häxförföljelser som kommer att bli ett av de sorgligaste kapitlen i det åländska skärgårdsrikets historia.

Häradshövding Psilander har studerat teologi i Dorpat i svenska rikets sydöstra del (nuvarande Tartu i Estland) där häxprocesser vid den här tiden var vanligare än i de dåvarande västra delarna av riket. Visst hade spådom och trollramsor också tidigare bestraffats med böter eller förvisning på Åland men nu befinner vi oss i övergången från en era till en annan. Psilander, inspirerad av häxprocesserna i Baltikum och på kontinenten, kan inte släppa tanken på att det finns kvinnor i hans samhälle som samarbetar med Satan och det är ett brott som måste straffas med döden.

I filmen Djävulens jungfru tar regissören Saara Cantell avstamp i verkliga händelser och målar sedan upp en mustig berättelse om hur ung och naiv oeftertänksamhet kan få oanade följder. 16-åriga Anna (Tuulia Eloranta) är ung och full av liv, föga medveten om det som väntar bakom knuten. I en nattlig syn har Anna sett den man som hon vet ska bli hennes och förblindad av glöd kastar hon sig hals över huvud in i en kärlekshistoria med Elias (Lauri Tanskanen), tvåbarnsfar och make till Annas vän Rakel (Elin Petersdottir).

"Här inleds en berättelse om ett svek som får oanade konsekvenser, men också om gottgörelse, vänskap och förlåtelse."

Anna är godtrogen men handlingskraftig och de egenskaperna gör henne till en spelbricka i ett de stora männens maktspel. Här inleds en berättelse om ett svek som får oanade konsekvenser, men också om gottgörelse, vänskap och förlåtelse. Över de bländande vackra skärgårdslandskapen faller snart en mardrömslik ridå.

Ett rike, två språk

Tuulia Eloranta i huvudrollen som Anna övertygar. Hon ges utrymme att visa upp det fulla spektret i den unga kvinnans känsloliv och uppgiften blir henne inte övermäktig. Finskspråkiga 17-åriga Eloranta klarar också svenskan med bara lätt darr på ribban. I hela filmen används både finska och svenska sida vid sida, i enlighet med hur det eventuellt kan ha sett ut på 1600-talet då den finska bosättningen i öriket var större. Om språken i början leder till en del förvirring så vänjer man sig snabbt. Däremot hade jag gärna hört mer hederligt renklingande åländska, medveten om att 1600-talets ålänningar knappast lät som öborna gör i dag.

Bland de finlandssvenska skådespelarinsatserna finns bland annat Maria Sid i rollen som en av de kvinnor som aningslöst bevittnar spektaklet och närmast hurrar åt bödeln. Men hennes skratt fastnar i halsen då hon efter en tid själv finner sig anklagad för häxeri och liksom så många andra utsätts för tortyr för att erkänna. Cris af Enehielm ses i rollen som Karin Persdotter, den första åländska kvinnan som halshöggs för sina påstådda kopplingar till Blåkulla.

Gott och ont finns i oss alla

Medan filmens kyrkoherde, häxspecialisten Bryniel Kjellinus (Claes Malmberg) får förkroppsliga den alltigenom onda och sexuellt förvridna prästen, finns det mer utrymme för skiftningar i häradshövding Psilanders samvetes färgpalett. Även om hans gärningar inte slätas över så förstår tittaren samtidigt att han är barn av sin tid (vilket naturligtvis inte ursäktar hans beteende).

Filmens kyrkoherde är renodlat ond men i de övriga huvudrollerna finns både mörker och ljus. Regissören Saara Cantell vill visa att det finns ondska och godhet i oss alla. Och den som blundar för det onda inom sig är farligare än den som varseblir sitt mörker.

Efter att Annas fostermor, byns barnmorska och läkekvinna Valborg (Kaija Pakarinen) förvisats ur byagemenskapen blir det Anna som tar hand Psilanders mor, drabbad av en sjukdomsattack. Annas ömma vård i kontrast till den inkallade läkarens besynnerliga metoder blottlägger det farliga i blind tro, i det här fallet på förträffligheten i det moderna projektet och vetenskapens (medicinens) ofelbarhet.

"Vilka av våra moderna projekt kommer med facit i hand inte bara att te sig oförståeliga utan rent av fullkomligt förkastliga?"

Samtidigt vänds blicken mot publiken – vilka av våra moderna projekt kommer med facit i hand inte bara att te sig oförståeliga utan rent av fullkomligt förkastliga? Historien har en märklig tendens att upprepa sig själv.

Text: Christa Mickelsson

HALLÅ DÄR. Hon är ny ungdomsarbetare i Johannes församling. 22.1.2024 kl. 08:00
Pauliina Kittilä är konstnär och jobbar som informatör i Petrus församling.

Kolumn. Hur mår ditt hjärta? Jag tycker vi borde börja ställa den frågan åt oss själva och varandra oftare. 22.1.2024 kl. 08:00
Välkomna till vardagsrummet! Hälsar projektansvariga Gun Geisor och församlingsrådsmedlem Pia Öhman, som är glada åt ny verksamhet på en nygammal plats på församlingens område.

Helsingfors. I dagens samhälle är verksamhet där olika generationer möts viktig, säger Pia Öhman, medlem i Johannes församlingsråd. Men sådana mötesplatser finns det inte många av. Där kan församlingen göra en stor insats. 22.1.2024 kl. 08:00
Laura Leipakka vill fira jul med gudstjänst på julaftonskvällen, Patrick Koski längtar efter gemenskap och brädspel.

Helsingfors. Laura Leipakka ser fram emot en fridfull jul ensam i stan. Patrick Koski satsar fullt ut på gemenskap. 18.12.2023 kl. 08:00

Kolumn. Vet du vad ordet ”oväld” betyder? Eftersom du läser KP har du säkert hört eller läst juldagens profetia ur profeten Jesajas bok många gånger. Orden blir bekanta och hör till julbönen, men deras exakta innebörd känns ofta inte så viktig. I år lyser ändå Jesaja-textens ord som neonljus: med oväld skipar han rätt åt de fattiga i landet. 18.12.2023 kl. 08:00

HALLÅ DÄR!. Han firar i år juldagen i Petruskyrkan med julgröt och julsånger. 18.12.2023 kl. 08:00

matteus. De övar inför luciadagen tillsammans med sin kör. – Vi har nog varit med i luciatåget förut som tärnor, en gång blev jag nästan lucia på dagis, berättar Isabella Tran. 4.12.2023 kl. 00:00

Kolumn. Gör porten hög, gör dörren bred – tiden före och omkring jul fylls våra kyrkor med advents- och julmusik. 4.12.2023 kl. 00:00
Kororgeln i Johanneskyrkan hör till en av många orglar i Finland som Sixten Enlund varit med om att jobba fram. Piporna är handmålade och går i samma färgskala som kyrkorummet ursprungligen målats i.

Helsingfors. Under Sixten Enlunds drygt 50 år som kyrkomusiker har han fått se både vigslarna och de övriga förrättningarna ändra karaktär. ”Men sorgen vid jordfästningarna är fortfarande densamma. 4.12.2023 kl. 00:00

julkalender. – För mig behövs både mys och mening, annars blir det inte jul, säger Maria Sundblom Lindberg, som i år skrivit texterna till adventskalendern som kommer med KP till församlingsmedlemmarna i Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla och Borgå. 20.11.2023 kl. 08:00

Kolumn. Har också du någon gång tänkt att du ska stilla dig inför julen? Vänta på den, ta in budskapet, erfara det. 20.11.2023 kl. 08:00

HALLÅ DÄR. Hon brukar spela ängel i församlingens julvandring för barn i Johanneskyrkan. 20.11.2023 kl. 08:00
Evenemanget är öppet för alla och gratis att delta i.

allhelgona. Evenemanget "Dödens trädgårdar" bjuder in personer i alla åldrar att njuta av en minnesvärd alla helgons dag på Malms och Sandudds begravningsplatser. 25.10.2023 kl. 15:18

Helsingfors. Legobygge, nya snabbspårvagnen, Tinder och Tallinn – det var några av samtalsämnena runt bordet vid senaste träff med ”Kaffe på stan”. 6.11.2023 kl. 16:05

Kolumn. Jag slogs en morgon av hur mycket det finns att förundras över när sommar går över till höst och höst till vinter. Färgerna, dofterna, tystnaden. Det är något speciellt när naturen skiftar och går in i en annan säsong. Det påminner mig om att världen och livet har en rytm att följa. 6.11.2023 kl. 08:00