Ilkka Kantolas kandidatur i ärkebiskopsvalet väckte förvåning i vissa kretsar. "Kyrkan är mitt hem" säger han själv.
Ilkka Kantolas kandidatur i ärkebiskopsvalet väckte förvåning i vissa kretsar. "Kyrkan är mitt hem" säger han själv.

Vill inte se en kyrka i marginalen

ärkebiskopsval 2018.

Ilkka Kantola är redo att förena sina riksdagserfarenheter och sin kärlek till kyrkan i en comeback i kyrkans lila.

30.1.2018 kl. 15:17

– Kyrkan är ett kärt hem för mig. Det som fick mig att tacka ja när jag grubblade efter att ha fått frågan i fjol våras, var att jag ser en risk för att kyrkan vänder mot ett mera konservativt håll när ärkebiskop Kari Mäkinen slutar, säger Ilkka Kantola.

Han är den den sista kandidaten i Kp:s intervjuserie med de fem som ställt upp i valet. Första omgången går av stapeln den 8 februari.

Kantola bekymrar sig för att kyrkans avstånd till den utveckling som sker i samhället ska växa.

–Det är inte bra om kyrkan förlorar sin förmåga att diskutera och delta i samhället. Jag ser en risk för att kyrkan drar sig undan och marginaliseras.

Som ett exempel nämner han bedömningarna av det nuvarande kyrkomötets uppsättning:

– Mina vänner, både präster och lekmän, i kyrkomötet menar att det i dag troligen skulle ha sagt nej till att öppna prästämbetet för kvinnor. Att de som besluter är konservativare nu än de var 1986. Det tycker jag är oroväckande.

Tvingas alltid ta ställning

Den kristna tron har Ilkka Kantola med sig hemifrån.

– Familjen gick i kyrkan och båda mina föräldrar var söndagsskollärare. De träffades i Muurlan evankelinen opisto. På sextiotalet präglades mitt hem av den evangeliska rörelsen och Siionin kannel (den finska evangeliska rörelsens sångbok) vid sidan av psalmboken. Senare färgades rörelsen av ledningens beslut att förklara att kvinnor i prästtjänst stred mot läran och Bibeln. Efter det har rörelsen till min sorg förlorat karaktären av en ljus, sjungande skara som förlitade sig på nåden och glädjen i dopet. Det här är också en del av den större helhet, där diskussionen om könsneutrala äktenskap ingår, och som gör att jag känner ett ansvar för åt vilket håll kyrkan utvecklas.

Ilkka Kantola minns att ärkebiskop Mikko Juva en gång påpekade att olika konflikter med jämna mellanrum tvingat kyrkan att ta ställning.

– Efter kriget handlade det om de frånskildas ställning, sedan om ogifta faddrar, så kom ämbetsfrågan och de homosexuellas ställning i kyrkan.

Vilken kan vara nästa konfliktfråga mellan kyrkan och samhället?

– En fråga, även om den är av lite annat slag, gäller behandlingen av flyktingarna och frågan om kyrkoasyl. Här har Marjaana Toiviainen varit den profil som fört saken till sin spets och som enskild präst satt sig upp mot myndigheterna fastän det är kriminaliserat i lag. Inrikesminister Paula Risikko har uttryckligen sagt att hjälp är tillåten, men däremot inte motstånd mot myndighet. Jag ser det inte som en bra utveckling om kyrkan uppfattar sig som en domstol för ändringsbeslut vid sidan om vårt rättsväsende. Att församlingar erbjuder någon hjälp i nöden är däremot rätt och i enlighet med kristet etos. Att kyrkan deltar i diskussionen och kräver lagändringar är också riktigt.

Hur har du själv synts i den diskussionen som riksdagsman?

– För mig har det varit viktigt att jag hållit rollerna isär. Det fick inte bli så att kyrkan kom in i riksdagen bakvägen med Kantola som präst och före detta biskop. Då och då hänvisar någon i salen till ärkebiskopens uttalanden, men i övrigt syns kyrkan mycket mindre i riksdagsarbetet än jag trodde. Diskussioner och expertutlåtanden sköts av kyrkans tjänsteinnehavare.

Du har sagt att du trodde att det var slut med din karriär i kyrkan i samband med att du lämnade biskopsämbetet år 2005. Hur känns det nu?

– Så tänkte jag i och med att jag valdes in i riksdagen 2007. Jag blev ombedd att ställa upp när Kari Mäkinen valdes till ärkebiskop 2010 och Åbo biskopspost blev ledig igen. Då tackade jag nej. Jag ville inte svika dem som hade valt in mig riksdagen, för också det här uppdraget har varit ett kall för mig och något jag blivit ombedd att göra. Nu hade jag inte väntat mig att bli tillfrågad igen. Visst kändes det bra och jag blev glad att ställa upp eftersom jag blivit kallad.

Tro som positiv samhällskraft

Ilkka Kantola hör till dem som talat för att religionerna också i fortsättningen ska ha en naturlig synlighet i skolan och där ser han religionsundervisningen som viktig.

– Vår omgivning är nu mångreligiös. Kristendomen har sin ställning, men kan vi ge alla samma möjligheter? Mycket hänger samman med logistiska svårigheter att erbjuda detta. En allvarligare fråga är hur bra det är om barn delas in i olika grupper i stället för att få lära sig tillsammans. Religion hör till allmänbildningen och all undervisning som sker i skolan måste uppfylla skolans krav. Den får inte vara religionsutövning. Men om vi frångår det nuvarande systemet med undervisning i egen religion framför en gemensam undervisning tycker jag att trossamfunden kunde få möjlighet att ordna klubbar och undervisning i skolan efter skoltid.

Kantola ser inte ett religionslöst samhälle som ett bra alternativ ur statens synvinkel.

Vad skulle du vilja som ärkebiskop?

– Jag skulle vilja lyfta fram allt det goda kyrkan gör i stället för att fokusera på de inre stridigherna. Därför måste också äktenskapsfrågan fås bort från dagordningen.

– Och så önskar jag att kyrkans medlemmar skulle ha lättare att ta till sig en kristen identitet som inte är pinsam, utan är en naturlig del av ens liv. Inte så att man skulle behöva vara särskilt from, felfri och helig eller gå si eller så mycket i kyrkan. Kanske bara så enkelt att man ibland kan erkänna att livet är ett mysterium och att det finns hopp också för de frågor som man inte får svar på här och nu eller som samhället kan lösa. Att det finns en berättigad längtan – så uttrycker skörtarna det – när livsresan för ens nära och kära tar slut och frågorna inför döden kommer. Att man hör till skaran som lyssnar till uppståndelseberättelsen och ser återseendet som en möjlighet. Det modet och bärande kraften i livet önskar jag medlemmarna.

Intervjun med Ilkka Kantola ingår i Kp 5/2018 i en längre version.

May Wikström
(Foto: Nicklas Storbjörk)



KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14
Man kan skriva ut och sätta upp kalendern på väggen eller på kylskåpet, tipsar Emelie Wikblad.

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19
Församlingen och körerna bidrar till att Alex Pollock trivs i Jakobstad.

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58
– Sista dagen på klostret visade en av nunnorna oss Heliga Birgittas rum. Där i rummet nedkallade hon välsignelsen över oss. Det var starkt. Den välsignelsen följde med mig hem, säger Eva Andersson.

profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40
Modet att våga – som att delta i The Voice – har kommit senare i hans liv.

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00
Fanny Willman är född i Pedersöre och uppvuxen i Nykarleby och Vasa.

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56
Rebecka Stråhlman, en av arrangörerna för Ungdomens Kyrkodagar, ger delegaterna en eloge. De är förebilder i att motverka polarisering.

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04
Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22
Forskning visar att det budskap som barn får med sig, utöver bibelkunskapen, är: ”Var snäll.” – Det är inte vad kristen tro går ut på, menar Joseph Sverker.

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00
I hälften av sitt 30-åriga liv har Kevin Holmström stått på scen.

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42
Himlaliv är ett program som utvecklats genom åren, men hittade sin nuvarande form för över tio år sedan.

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21
Då du känner dig övergiven av Gud, då är du nära Jesus. Det konstaterar teologen Joanna Öland.

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23