Ilkka Kantolas kandidatur i ärkebiskopsvalet väckte förvåning i vissa kretsar. "Kyrkan är mitt hem" säger han själv.
Ilkka Kantolas kandidatur i Àrkebiskopsvalet vÀckte förvÄning i vissa kretsar. "Kyrkan Àr mitt hem" sÀger han sjÀlv.

Vill inte se en kyrka i marginalen

Ă€rkebiskopsval 2018.

Ilkka Kantola är redo att förena sina riksdagserfarenheter och sin kärlek till kyrkan i en comeback i kyrkans lila.

30.1.2018 kl. 15:17

– Kyrkan är ett kärt hem för mig. Det som fick mig att tacka ja när jag grubblade efter att ha fått frågan i fjol våras, var att jag ser en risk för att kyrkan vänder mot ett mera konservativt håll när ärkebiskop Kari Mäkinen slutar, säger Ilkka Kantola.

Han är den den sista kandidaten i Kp:s intervjuserie med de fem som ställt upp i valet. Första omgången går av stapeln den 8 februari.

Kantola bekymrar sig för att kyrkans avstånd till den utveckling som sker i samhället ska växa.

–Det är inte bra om kyrkan förlorar sin förmåga att diskutera och delta i samhället. Jag ser en risk för att kyrkan drar sig undan och marginaliseras.

Som ett exempel nämner han bedömningarna av det nuvarande kyrkomötets uppsättning:

– Mina vänner, både präster och lekmän, i kyrkomötet menar att det i dag troligen skulle ha sagt nej till att öppna prästämbetet för kvinnor. Att de som besluter är konservativare nu än de var 1986. Det tycker jag är oroväckande.

Tvingas alltid ta ställning

Den kristna tron har Ilkka Kantola med sig hemifrån.

– Familjen gick i kyrkan och båda mina föräldrar var söndagsskollärare. De träffades i Muurlan evankelinen opisto. På sextiotalet präglades mitt hem av den evangeliska rörelsen och Siionin kannel (den finska evangeliska rörelsens sångbok) vid sidan av psalmboken. Senare färgades rörelsen av ledningens beslut att förklara att kvinnor i prästtjänst stred mot läran och Bibeln. Efter det har rörelsen till min sorg förlorat karaktären av en ljus, sjungande skara som förlitade sig på nåden och glädjen i dopet. Det här är också en del av den större helhet, där diskussionen om könsneutrala äktenskap ingår, och som gör att jag känner ett ansvar för åt vilket håll kyrkan utvecklas.

Ilkka Kantola minns att ärkebiskop Mikko Juva en gång påpekade att olika konflikter med jämna mellanrum tvingat kyrkan att ta ställning.

– Efter kriget handlade det om de frånskildas ställning, sedan om ogifta faddrar, så kom ämbetsfrågan och de homosexuellas ställning i kyrkan.

Vilken kan vara nästa konfliktfråga mellan kyrkan och samhället?

– En fråga, även om den är av lite annat slag, gäller behandlingen av flyktingarna och frågan om kyrkoasyl. Här har Marjaana Toiviainen varit den profil som fört saken till sin spets och som enskild präst satt sig upp mot myndigheterna fastän det är kriminaliserat i lag. Inrikesminister Paula Risikko har uttryckligen sagt att hjälp är tillåten, men däremot inte motstånd mot myndighet. Jag ser det inte som en bra utveckling om kyrkan uppfattar sig som en domstol för ändringsbeslut vid sidan om vårt rättsväsende. Att församlingar erbjuder någon hjälp i nöden är däremot rätt och i enlighet med kristet etos. Att kyrkan deltar i diskussionen och kräver lagändringar är också riktigt.

Hur har du själv synts i den diskussionen som riksdagsman?

– För mig har det varit viktigt att jag hållit rollerna isär. Det fick inte bli så att kyrkan kom in i riksdagen bakvägen med Kantola som präst och före detta biskop. Då och då hänvisar någon i salen till ärkebiskopens uttalanden, men i övrigt syns kyrkan mycket mindre i riksdagsarbetet än jag trodde. Diskussioner och expertutlåtanden sköts av kyrkans tjänsteinnehavare.

Du har sagt att du trodde att det var slut med din karriär i kyrkan i samband med att du lämnade biskopsämbetet år 2005. Hur känns det nu?

– Så tänkte jag i och med att jag valdes in i riksdagen 2007. Jag blev ombedd att ställa upp när Kari Mäkinen valdes till ärkebiskop 2010 och Åbo biskopspost blev ledig igen. Då tackade jag nej. Jag ville inte svika dem som hade valt in mig riksdagen, för också det här uppdraget har varit ett kall för mig och något jag blivit ombedd att göra. Nu hade jag inte väntat mig att bli tillfrågad igen. Visst kändes det bra och jag blev glad att ställa upp eftersom jag blivit kallad.

Tro som positiv samhällskraft

Ilkka Kantola hör till dem som talat för att religionerna också i fortsättningen ska ha en naturlig synlighet i skolan och där ser han religionsundervisningen som viktig.

– Vår omgivning är nu mångreligiös. Kristendomen har sin ställning, men kan vi ge alla samma möjligheter? Mycket hänger samman med logistiska svårigheter att erbjuda detta. En allvarligare fråga är hur bra det är om barn delas in i olika grupper i stället för att få lära sig tillsammans. Religion hör till allmänbildningen och all undervisning som sker i skolan måste uppfylla skolans krav. Den får inte vara religionsutövning. Men om vi frångår det nuvarande systemet med undervisning i egen religion framför en gemensam undervisning tycker jag att trossamfunden kunde få möjlighet att ordna klubbar och undervisning i skolan efter skoltid.

Kantola ser inte ett religionslöst samhälle som ett bra alternativ ur statens synvinkel.

Vad skulle du vilja som ärkebiskop?

– Jag skulle vilja lyfta fram allt det goda kyrkan gör i stället för att fokusera på de inre stridigherna. Därför måste också äktenskapsfrågan fås bort från dagordningen.

– Och så önskar jag att kyrkans medlemmar skulle ha lättare att ta till sig en kristen identitet som inte är pinsam, utan är en naturlig del av ens liv. Inte så att man skulle behöva vara särskilt from, felfri och helig eller gå si eller så mycket i kyrkan. Kanske bara så enkelt att man ibland kan erkänna att livet är ett mysterium och att det finns hopp också för de frågor som man inte får svar på här och nu eller som samhället kan lösa. Att det finns en berättigad längtan – så uttrycker skörtarna det – när livsresan för ens nära och kära tar slut och frågorna inför döden kommer. Att man hör till skaran som lyssnar till uppståndelseberättelsen och ser återseendet som en möjlighet. Det modet och bärande kraften i livet önskar jag medlemmarna.

Intervjun med Ilkka Kantola ingår i Kp 5/2018 i en längre version.

May Wikström
(Foto: Nicklas Storbjörk)
Mikael Lindfelt är professor i systematisk teologi och dekanus för fakulteten för humaniora, psykologi och teologi vid ÅA.

Vaccin. Vilken roll har synen på hälsa i en människas liv? Har attityd till vaccin samband med andra övertygelser? Teologer och psykologer från Åbo Akademi och Åbo universitet startade ett nytt forskningsprojekt. 15.2.2018 kl. 10:11
Valpanelerna har varit för snälla, säger Kari Latvus och hoppas på vassare frågor inför andra omgången.

Analys. Kari Latvus tror att ärkebiskopsvalets andra valomgång blir mycket jämn, men att biskop Tapio Luoma har ett litet försprång. Han hoppas på vassare frågor inför andra omgången. 8.2.2018 kl. 17:34
Det ser ut att bli en spännande andra omgång i ärkebiskopsvalet. Vem ärver Heli Inkinens, Ville Auvinens och Ilkka Kantolas röster?

Ă€rkebiskopsval. Borgå stifts biskop Björn Vikström och Esbo stifts biskop Tapio Luoma har gått vidare till ärkebiskopsvalets andra omgång. – Nu gäller det att kavla upp ärmarna, säger biskop Björn Vikström. 8.2.2018 kl. 15:05
Thomas Erikson är föreläsare och författare. Han har också skrivit thrillers.

psykopater. Beteendevetaren Thomas Erikson menar att vi träffar så många personer med psykopatiska drag att vi måste klara av att känna igen dem. 2.2.2018 kl. 09:20
UK:s presidium, från vänster Ossian Beukelman, Kajsa Lassila, Fredrik Kass (KCSA) och Måns Vikström.

ungdomens kyrkodagar. Ungdomsarbete och fred är i fokus när UK jubilerar. Ordförandeklubban svingas av Kajsa Lassila. 26.1.2018 kl. 11:29
Ville Auvinen talar flytande svenska tack vare studierna vid Åbo Akademi.

Ă€rkebiskopsval 2018. Ville Auvinen har klassats som den ”konservativa” ärkebiskopskandidaten. Men han vill inte ‹definieras av det han motsätter sig, utan av det han tror att vi behöver. 26.1.2018 kl. 09:08
Anton Lundholm är född och uppvuxen i Småland, men bor idag i Stockholm.

Bok. När Anton Lundholm växte upp i det svenska bibelbältet var homosexualitet en icke-fråga. När han själv, efter många års kamp, kom ut ur skåpet raserades hans Gudbild. 26.1.2018 kl. 08:44
Hans Boije är diplomingenjör och teologis magister.

kyrkoherde. Hans Boije, direktor för Johannelunds teologiska högskola i Uppsala, har sökt kyrkoherdetjänsten i Vörå församling. 23.1.2018 kl. 15:37
Tom Tiainen

profilen. Då båten sjunkit och det kalla vattnet gjort dem stelfrusna såg Tom Tiainen bara en lösning, att be Gud om hjälp. Den hjälpen kom. Senare samma kväll övertygade Gud honom om varifrån den kommit. 24.1.2018 kl. 15:00

Ă€rkebiskopval 2018. Att bevara kyrkans enhet utan att tysta ner dem som tänker annorlunda eller tumma på det befriande kristna budskapet är en av framtidens största utmaningar, enligt Björn Vikström. 22.1.2018 kl. 13:25
Slutet nÄtt

TjĂ€nster. Kyrkoherdetjänsten i Nykarleby har lockat två sökande. 23.5.2018 kl. 15:00

forskning. Nygrundat forskningsinstitut ska befrämja högklassisk teologisk forskning. 17.5.2018 kl. 08:00

biskopsvigning. Domprost Mats Lindgård har utsetts att representera Finlands evangelisk-lutherska kyrka vid en dubbel biskopsvigning i Sverige. 17.5.2018 kl. 07:00