Zacharias Topelius vid sitt arbetsbord i Björkudden i Sibbo år 1897. Bilden till höger visar utkastet till ”Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt” som skrevs 1887.
Zacharias Topelius vid sitt arbetsbord i Björkudden i Sibbo år 1897. Bilden till höger visar utkastet till ”Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt” som skrevs 1887.

Han skrev psalmer för vanligt folk

Jubileum.

Under sin uppväxt i Nykarleby var Zacharias Topelius en flitig kyrkobesökare. Den söndag han inte varit i kyrkan skrev han ”okyrka” i sin dagbok. Kom han för sent till gudstjänsten gick han upp på läktaren för att inte störa.

12.1.2018 kl. 17:53

Den 14 januari är det 200 år sedan Zacharias Topelius föddes. Hans författarskap uppmärksammas hela året på olika håll och i synnerhet i hans födelsestad Nykarleby.

– Han var en mångsidig man och vi glömmer ofta att han var professor i historia, säger Birgitta Sarelin.

Sarelin är docent i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon är medlem i den nationella delegationen för Topelis 200-årsjubileum där hon ska lyfta fram hans psalmer.

I vår psalmbok från 1986 finns tretton originalpsalmer av Topelius. Dessutom har han bearbetat eller översatt ytterligare sju. De mest kända är sannolikt julpsalmen Giv mig ej glans ej guld ej prakt (nummer 32) och skolpsalmen Sanningens Ande (322). Bägge finns också i den finska psalmboken samt i psalmböckerna i Sverige och Norge.

Sagotänket ingick också i psalmerna.

– Han tyckte att en psalm inte får vara så högttravande att inte vanligt folk eller de äldre barnen förstår den.

De flesta av sina psalmer skrev Topelius 1868 eller 1869. Många av dem har han dessutom bearbetat 1879. Det har att göra med att han vid de tidpunkterna satt i två olika psalmbokskommittéer. Arbetet resulterade i den första finlandssvenska psalmboken 1886 som ersatte 1695 års psalmbok från svenska tiden.

– Jag tror Topelius var ganska bekant med psalmboken innan han kallades till kommittén. Han hade benägenhet att skriva psalmer på samma sätt som man skriver visor. De var enkla och ganska lätta att lära sig. Han hade ett människonära grepp. Det är fina psalmer som fortfarande finns kvar i psalmboken. Topelius skrev folkfromma psalmer, till skillnad från till exempel Johan Ludvig Runeberg vars psalmer är mer akademiska, säger filosofie magister Ull-Britt Gustafsson-Pensar.

Hon var med i kommittén som arbetade fram den tredje finlandssvenska psalmboken 1986, vår nuvarande. Hon har bearbetat många av Topelius psalmer och texter.

Psalmboken väcker starka känslor

Strax efter att Topelius valdes in i den första psalmbokskommittén 1867 dog hans mamma. Det satte också prägel på hans psalmer.

– Den första kommittén var mycket gammaldags, säger Gustafsson-Pensar. Topelius var mycket yngre än de andra medlemmarna och han hade svårt att göra sig gällande. Men han fick med flera psalmer i förslaget 1868.

Psalmboksförslaget hade knappt kommit ur tryck innan det blev föremål för skarp kritik av kommittémedlemmen, skalden och prästen Lars Stenbäck.

– Han riktade kritiken främst mot Topelius, som han ansåg hade en utmärkt formell kompetens för uppdraget. Stenbäck ansåg att han inte hade blivit delaktig av nådens nya liv och trons gudomliga gåva, säger Gustafsson-Pensar.

– Det är alltid strid kring psalmerna. På 1690-talet slogs man så att en blev sängliggande. Det är mycket känslor med, säger Sarelin.

– Jo, det var mycket känslor också i den kommittén som jag var med i, säger Gustafsson-Pensar.

Topelius skrev Gud i mina unga dagar (495) eftersom han ansåg att man åsidosatt ungdomen. Men psalmen godkändes först i 1943 års psalmbok.

– Men det är stor skillnad på ordalydelsen i vår psalmbok och texten som kom ut postumt i Samlade skrifter. Psalmen blev så kraftigt omarbetad och förkortad att man i dag inte är riktigt säker på vilka verser Topelius egentligen skrivit. De ifrågasatta verserna innehåller ändå väldigt mycket topelianskt stoff. Där finns både björken och fåglarna. Jag hoppas så småningom få klarhet i den frågan i landsarkivet i Åbo, säger Sarelin.

Vem som skrivit vad i 1868 års förslag kompliceras av att de flesta psalmerna endast signerats med ett K, som i kommittén.

– Topelius ansåg att psalmerna inte är författarens, utan församlingens. Etablerade namn som Martin Luther och Runeberg satte man ändå ut, men varken Topelius eller Lina Sandell ansågs av allt att döma vara tillräckligt etablerade på den tiden, säger Sarelin.

Själv var Topelius särskilt förtjust i Hur suckar du min själ (575). Det tycker både Gustafsson-Pensar och Sarelin är lite märkligt.

– Psalmen handlar om den kristna människans hemlängtan och han var ändå en ung människa. I synnerhet i jämförelse med de andra i kommittén, säger Gustafsson-Pensar.

Gudsförtröstan genomsyrar allt

Som sina egna personliga favoriter bland Topelius psalmer nämner Gustafsson-Pensar O att min Gud jag kunde lova (294) och Sarelin vårpsalmen Vak upp mitt hjärta prisa Gud (533).

Bägge är också välbekanta med Sanningens Ande. Gustafsson-Pensar bearbetade den både för den finlandssvenska och den svenska psalmboken.

– I vår psalmbok är bara första versen original. I de tre följande har jag bytt ut sådant som gjort psalmen till en skolpsalm. I Finland ses den som en typisk skolpsalm, men inte i Sverige. Därför ville man i Sverige att jag skulle bearbeta också den första versen. De förstod inte att formuleringen salar syftar på skolsalar.

Sarelin har skrivit om psalmen i psalmlexikonet som kommer ut i Sverige.

– Där har jag tagit fram problematiken med skolsalarna. Man slutade sjunga psalmer i skolorna i Sverige på sextiotalet men före det sjöng man Sanningens Ande som ingångspsalm i skolorna i både Finland och Sverige. Numera sjungs psalmer allt mera sällan i skolorna i Finland också. Sanningens Ande har i regel sjungits då verksamhetsåret inleds vid Åbo Akademi.

Giv mig ej glans skrev Topelius ett år efter att psalmboken 1886 kom ut. Följaktligen kom den med först i 1943 års psalmbok.

– Men det är ingen psalm, utan en julvisa. Den skrevs för julfirandet i hemmet och beskriver den borgerliga julen. Därför ingår granen och barnen i ring. Jesus eller barnet i krubban nämns över huvudtaget inte. Psalmen borde inte sjungas i kyrkan på julmorgonen utan den lämpar sig bäst som avslutning på julbönen när folk går hem till sitt julfirande, säger Sarelin.

Idag är det den av Topelius psalmer som sjungs mest i Sverige.

– Jag tror att det är melodin som gör den så älskad. Jean Sibelius skrev melodin tio år efter Topelius död. I psalmboken står det 1895, men melodin är från 1909. Sibelius skrev den som en solosång, den var inte tänkt att bli en allsång, säger Sarelin.

Den kristna tron kom också fram i Topelius sagor.

– Det fanns hela tiden en gudsförtröstan som genomsyrade det han skrev. Också i Boken om vårt land och i Fältskärns berättelser, säger Sarelin.

– Att hans sagor och berättelser blev så populära beror på att han på något sätt tilltalade kvinnorna. Mammorna fick en medfostrare i honom. Och barnen tyckte om att hans sagor handlade om lite vilda pojkar som Bullerbasius, säger Gustafsson-Pensar.

Birgitta Sarelin och Ull-Britt Gustafsson-Pensar är väl förtrogna med Topelius psalmer.
Birgitta Sarelin och Ull-Britt Gustafsson-Pensar är väl förtrogna med Topelius psalmer.
Johan Sandberg



KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14
Man kan skriva ut och sätta upp kalendern på väggen eller på kylskåpet, tipsar Emelie Wikblad.

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19
Församlingen och körerna bidrar till att Alex Pollock trivs i Jakobstad.

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58
– Sista dagen på klostret visade en av nunnorna oss Heliga Birgittas rum. Där i rummet nedkallade hon välsignelsen över oss. Det var starkt. Den välsignelsen följde med mig hem, säger Eva Andersson.

profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40
Modet att våga – som att delta i The Voice – har kommit senare i hans liv.

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00
Fanny Willman är född i Pedersöre och uppvuxen i Nykarleby och Vasa.

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56
Rebecka Stråhlman, en av arrangörerna för Ungdomens Kyrkodagar, ger delegaterna en eloge. De är förebilder i att motverka polarisering.

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04
Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22
Forskning visar att det budskap som barn får med sig, utöver bibelkunskapen, är: ”Var snäll.” – Det är inte vad kristen tro går ut på, menar Joseph Sverker.

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00
I hälften av sitt 30-åriga liv har Kevin Holmström stått på scen.

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42
Himlaliv är ett program som utvecklats genom åren, men hittade sin nuvarande form för över tio år sedan.

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21
Då du känner dig övergiven av Gud, då är du nära Jesus. Det konstaterar teologen Joanna Öland.

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23