Julen Àr glÀdje, sorg och gemenskap

jul.

Ett ord på bara tre bokstäver. Men ett ord som framkallar så mycket känslor, minnen och gläjde. Men också sorg. Karin Erlandsson berättar om minnen av sin barndoms jular. Och hur hon ser på julen idag.

22.12.2017 kl. 09:39

Då Lisa i Bullerbyn lägger sig kvällen innan julafton är hon bekymrad. Det är så stökigt, hur ska den rätta julstämningen infinna sig?

På morgonen då hon har vaknat är allt som det ska vara. Det creppade pappret är virat kring spiselkransen, granen är klädd och alla ljusen är tända.

Då jag var barn gladdes jag med Lisa.

Nu är jag fyrtio och förundras över Lisas mamma som städat hela natten.

I ”Lycklige Alfons Åberg” har Alfons och hans pappa tråkigt. Julen är över, det finns inget att se fram emot. Kloka farmor påpekar att om inget är tråkigt kan inget heller vara roligt, och snart ringer Alfons kompis på dörren.

På den sista bilden leker Alfons och Viktor med småbilar. Farmor och pappa bär ut julgranen.

Då jag var barn förstod jag Alfons som längtade efter sällskap.

Nu är jag fyrtio och den som sopar upp barren.

Tiden passerar obönhörligt, och perspektivet förändras.

En av de sista jularna farmor levde fick hon en grötkastrull med inbyggt vattenbad. Jag var nio år och fick min första kamera. Jag fotograferade henne där hon satt i soffan med kastrullen i knäet.

Det var första julen utan farfar. Farmor ler knappt på bilden.

Sådan är julen. Grötkastruller, presentpapper och gran med barnbarn i ring. Mitt i allt ett stråk av ledsenhet så stark att man knappt orkar le. Sorgen handlar både om saknad, och påminnelsen om att världen fortsätter utan.

Vi har aldrig snapsat i mitt hem, nej herremintid. Däremot läste farmor alltid samma dikt av Zacharias Topelius. När hon dog tog pappa över.

Nu är det min man som läser dikten, för jag blir alltid så märkligt tjock i rösten vid inledningsorden ”Du gav mig, Herre, ditt överflöd:/ett älskat hem och ett dagligt bröd,/frid, hälsa, glädje och helga orden./Vi bedja nu för all sorg på jorden.”

Dikten fortsätter med en uppräkning av alla som är potentiellt olyckligare än man själv är: ”för dem som frysa i vinternatten, för dem som sjunka i havets vatten, (---) för dem som vandra vid tiggarstavar, för dem som sörja vid kära gravar, (---) för de vansinnigas mörka natt,/för dem som mist sina ögons skatt”.

Skulle det materialistiska överflödet för en sekund ha satt sprätt på mitt sinne, bottnar jag alltid i verkligheten bortom de krusade snörena då jag lyssnar.

Vi har inte längre möjlighet att fira jul i min hemstad, resan är för lång, det blir för stressigt, och jag är vuxen nu. Jag får klara mig.

Men som jag längtar hem!

Jag längtar efter skinkan som tas ut ur ugnen vid midnatt, jag längtar efter risgrynsgröten med tusen mandlar, jag längtar efter att tillsammans med alla andra nykarlebybor sjunga Topelius psalm ”Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt”.

Det är något alldeles, alldeles speciellt.

Kantorn tar i på slutversen och församlingen tar i ännu mer: ”till hög, till låg, till rik, till arm/kom glad och hjärtevarm”.

Och sen går man ut, och snön faller och det finns inget i världen att längta efter.

Ibland undrar jag om inte all den där carpe diem-hysterin är en komplott av marknadskrafterna.

Vilken färg har din jul i år? frågade en annons från en inredningsbutik och jag tänkte: helst exakt samma som förra året. Traditioner och mormors virkade tomtekalender får inte kapitalismens jul att snurra. Därför måste julen byta färg minst en gång i året.

Att vara nöjd, att vara lugn, att njuta av det som varit och det som är, blir kontroversiellt.

Att vägra byta färg på julen, i vetskapen om att det faktiskt inte spelar någon roll.

Vi har som tradition att hänga änglar i granen för de som dött under året. Ett vidrigt år med fyra begravningar fick jag skaffa storpack. Men där hänger de nu: Jonas, Joel, Alvar, Edvin, Svea, Lina, Kika.

Ska verkligen julen interfolieras av döda kära som änglar i granen?

Ja, verkligen. Det är människor jag tyckt om, det är människor som format mig och oss, det är människor jag aldrig vill glömma.

På julen ska vi unna oss att blicka bakåt.

Det var den där julen då pappa glömde mig vid julkyrkan.

Det var den där julen då min bror tappade skålen med plommonkräm över soffkuddarna.

Det var den där julen knäcken fastnade i plomben, den där julen alla hade magsjuka, den där julen då mitt barn var fyra månader, den där julen då det var glashalt, den där julen då granen välte, den där julen då alla kom hem, den där julen som var första utan.

Den där julen amaryllisen blommade, den där julen vi renoverade, den där julen vi knyckte gran, den där julen det snöade så mycket att vi inte kunde knycka gran.

Det är så många jular som passerat.

Julens bön är inte att den om en perfekt jul.

Nej, det är att den här julen ska vara gemenskap. Och gemenskap, det kan man få också då man minns året med den torra skinkan, eller året då julkrubban brann upp. Alla år vi varit tillsammans.

Julen är här, och nu. Men också förra året, och året dessförinnan, och i alla människor vi älskat och älskar.

Minns du? Ja, jag minns.

Karin Erlandsson
För många är ljuständning på gravarna under allhelgonahelgen en mycket viktig tradition.

Avsked. Ljuset är en stark symbol. Det följer oss från dopet till döden. Det tröstar, stillar och hjälper oss att minnas. 3.11.2017 kl. 15:31

flyktingar. En kristen afghansk konvertit sitter som bäst i polisförvar i Krämertskog i Helsingfors. Den 26-årige mannen är medlem av pingstförsamlingen Filadelfia i Närpes och har en dotter i Finland. Men han ska ändå utvisas till Afghanistan. 1.11.2017 kl. 16:11
Ville Auvinen anser att kyrkan behöver en ledare som vågar stå för Guds ord också när det går emot majoritetens åsikt.

Ă€rkebiskopsval. – I min stödtrupp finns speciellt sådana som representerar en traditionell kristen tro och vill att kyrkan bevarar den nuvarande bibelenliga äktenskapssynen, säger Ville Auvinen på Sleys webbsida. 31.10.2017 kl. 19:10
Markus Weckström är militärpastor vid Nylands brigad.

olycka. – Våra främsta tankar går till de anhöriga och de som är svårt skadade, säger militärpastor Markus Weckström efter plankorsningsolyckan i Raseborg där tre beväringar och en civil person omkom. 31.10.2017 kl. 14:47

trafikolycka. Även Pedersöre kyrka har öppet i kväll i anledning av olyckan i Raseborg där fyra personer omkom. 26.10.2017 kl. 16:39
Bertel Widjeskog har jobbat som journalist under så gott som hela sin karriär. Särskilt gillade han uppdrag som andra gärna skuffade ifrån sig.

Profil. I kontakten med krigsveteraner har Bertel Widjeskog märkt att barndomens "Gud som haver" bär långt i ett förtvivlat läge. 26.10.2017 kl. 15:58

ekenĂ€s. Kyrkan öppnas för sörjande efter dödskollisionen i Raseborg. 26.10.2017 kl. 11:41
Gudstjänsten äger rum i en bokhandel i centrala Helsingfors.

församling. Nu leder han lilla S:t Martins församling och siktar på att bygga upp en gemenskap för dem som känner att folkkyrkans tröskel blivit för låg och taket för högt. 25.10.2017 kl. 14:37
Tidigare i höst publicerade ett 50-tal präster sina porträtt i ett bildgalleri i Helsingin Sanomat, för att visa sin beredskap att viga samkönade par.

samkönad vigsel. En person har sänt in klagomål till domkapitlen mot 41 präster som offentligt sagt sig beredda att viga samkönade par, skriver Kotimaa24. 25.10.2017 kl. 14:04

Avtal. En redan betald försändelse av musikutrustning avsedd för Närpes församling har förstörts då leveransen gått till faktureringsadressen. 19.10.2017 kl. 06:00
Slutet nÄtt

möte. Fyra finländska biskopar ska träffa påven Franciscus den 25 januari. 19.1.2018 kl. 00:00

Ärkebiskopsvalet 2018. Fyra av fem av de uppställda kandidaterna i ärkebiskopsvalet kommer att predika på Tomasmässor i Helsingfors innan ärkebiskopsvalets första omgång den 8 februari. 11.1.2018 kl. 07:15

RĂ€ttsprocess. Árpád Kovács som är präst och verksam i Uleåborgs stift har valt att gå vidare till Norra Finlands förvaltningsdomstol med den skriftliga varning han fått av Uleåborg domkapitel. 10.1.2018 kl. 10:02