Psykiskt illamående kostar, både de som drabbas, deras nära och samhället. Organisationer och frivilliga erbjuder stödformer som sjukvården inte kan ge.
Psykiskt illamående kostar, både de som drabbas, deras nära och samhället. Organisationer och frivilliga erbjuder stödformer som sjukvården inte kan ge.

Skapar en plats där det finns någon som förstår

psykisk ohälsa. Över en miljon finländare drabbas varje år av psykisk ohälsa. Föreningen Sympati hör till dem som sprider kunskap, öppnar sina dörrar och delar erfarenheter för att främja mental hälsa. 14.12.2017 kl. 15:12

Du är ute och julhandlar i trängseln, går i snöslasket på en julbelyst gata. Av människorna du möter där i stormarknaden, köpcentret, på gatan kommer varannan – statistiskt sett – att drabbas av psykisk ohälsa någon gång i sitt liv. Depression är vanligast, men det kan också handla om ångest, fobier eller beroenden.

Varför talar vi så lite om psykisk ohälsa trots att det är så vanligt?

– Jag tror att människor inte vet om det. Kanske man känner att det är ett besvärligt samtalsämne och att man inte vill såra någon genom att ta upp det, säger Anne Ahlgren, verksamhetsledare för Psykosociala föreningen Sympati.

Men det är bra att reagera om någon i ens närhet visar tecken på att må dåligt – kanske tappar intresse för sådant den tidigare tyckt om.

– Vare sig det är i vänkretsen eller hemma, våga fråga: Hur mår du riktigt? Och ge dig tid att lyssna, säger Ahlgren.

Kamratstöd och kaffe

Den som trycker på summern och tar hissen eller trapporna till fjärde våningen på Eriksgatan 8 i Helsingfors hittar en dörr med färggrann skylt. Innanför dörren finns ”vardagsrummet”, med soffor runt ett dukat kaffebord. I lokalen finns också kök, bibliotek, ett mötesrum för allt från diskussioner till pyssel, och ett tv-rum.

Psykosociala föreningen Sympati hör till Psykosociala förbundet, som har medlemsföreningar på olika håll i landet. Sympatis historia är densamma som för många andra motsvarande föreningar: På 1980-talet stängdes många psykiatriska sjukhus och vårdplatserna blev färre.

– Plötsligt var det många som inte hade en plats att gå till, berättar Anne Ahlgren.

Föreningen erbjuder inte vård, utan olika former av självhjälp. Syftet är att motverka stigmatisering och främja mental hälsa. Grundpelaren i verksamheten stavas kamratstöd.

– Den som lider av psykisk ohälsa blir lätt isolerad. Man har kanske inte ork att upprätthålla sina sociala nätverk. Man kan uppleva att folk ser ner på en, man får skuld- och skamkänslor. Därför är det viktigt att kunna komma och utbyta erfarenheter med människor som haft liknande upplevelser, säger Ahlgren.

Människor som har eller någon gång haft psykisk ohälsa får komma hit och tala om sina upplevelser – eller om något helt annat. Anhöriga är också välkomna. När en person brottas med psykisk ohälsa är det något som starkt kan beröra hela familjen.

– Vi vill vara en plats med mycket låg tröskel.

Verksamheten omfattar öppet hus, grupper med olika teman och aktiviteter som motion och allsång, samt kurser och föreläsningar som ger stöd för att förbättra den egna hälsan.

Festerna är viktiga

Högtider och ledigheter kan vara speciellt tunga för den som är ensam, mår dåligt eller har det svårt ekonomiskt. Därför ordnar föreningen, även när det står jullov i kalendern, något program varje vecka. Verksamheten håller också igång hela sommaren.

Festerna utgör en viktig del. Umgänget, god mat och underhållande program kan betyda mycket för den som inte har ett stort socialt nätverk – eller tidigt blivit utanför arbetslivet och har knappa tillgångar.

Sympatis julfest är den mest välbesökta festen under året. Besök av Finlands nykrönta Lucia och julgubben hör till och det bjuds på julmat och allsång.

I huvudstadsregionen är Sympati den enda helt svenskspråkiga föreningen i sitt slag. Idag har föreningen ungefär 260 medlemmar och får hela tiden nya.

Nya vänner, ny kunskap, en trygg plats där man kan vara sig själv, är saker som Anne Ahlgren fått höra att medlemmarna värderar högt.

– Vi försöker hela tiden utvecklas så att så många som möjligt ska uppleva att de har en orsak att komma.

Ahlgren är den enda anställda. Mycket görs av medlemmar som frivilligt ställer upp som värdar under öppet hus, leder den praktiska verksamheten eller sitter med i styrelsen. När hon frågar de frivilliga vad som får dem att orka är svaret: ”Man får när man ger”.

Sympati är en obunden förening, men samarbetar med många andra svenskspråkiga organisationer i Helsingfors genom nätverket Frivilligt på svenska, från Folkhälsan och Luckan Integration till Finska Missionssällskapet och Kyrkans samtalstjänst. Tillsammans har de till exempel ordnat utbildning för dem som leder volontärverksamhet.

– Vi har större muskler tillsammans. Vi kan dela på arbetsbörda och kostnader och dela information med varandra, säger Ahlgren.

Psykisk ohälsa i Finland

  • Över en miljon finländare drabbas varje år av någon form av psykisk ohälsa.
  • En tiondel av befolkningen anlitar årligen mentalvårdstjänster.
  • Nästan 50 procent av alla sjukpensioneringar är relaterade till psykisk ohälsa, och det är en av de allra vanligaste orsakerna till att unga får sjukpension.
  • Psykisk ohälsa kostar samhället 5 miljarder euro varje år.
Emelie Wikblad

flyktingar. Migri tar sig makten att döma om konverterade asylsökande är kristna eller inte. De anser att de bättre kan bedöma om en konvertit förändrat sitt liv på basis av ett dagslångt samtal än vi som umgåtts med honom regelbundet under ett helt år. 22.3.2018 kl. 07:07
Biskop Björn Vikström hoppas få en tjänst vid Åbo Akademi.

tjänst. Biskop Björn Vikström har sökt en universitetstjänst. Blir han vald siktar han på att tillträda i augusti–september 2019. 14.3.2018 kl. 09:27
Hilkka Olkinuora menar att den enkla, avskalade retreaten utvidgar vår bild av 
gemenskapen.

retreat. Villkorslös gemenskap och kravlös tystnad går inte att hitta i det hektiska arbetsliv och den jäktiga vardag som så många av oss lever i. Men de erbjuds på retreaten, som är en plats för vila och helande. Det konstaterar pastor Hilkka Olkinuora, som själv får kraft av att regelbundet delta i retreat ett par gånger per år. 2.3.2018 kl. 11:12

ärkebiskopsval 2018. På förhand var det bäddat för en oviss andra omgång mellan Luoma och Vikström i ärkesbiskopsvalet med ett litet övertag för Luoma. Nu blev marginalen större än väntat. 1.3.2018 kl. 15:37
Tapio Luoma, vår nästa ärkebiskop.
 

ärkebiskopsval 2018. Tapio Luoma är vald till ny ärkebiskop. I den andra valomgången idag valdes Esbobiskopen Luoma med 374,667 röster mot Borgåbiskopen Björn Vikströms 292,333 röster. 1.3.2018 kl. 14:29
Många poströstade redan i den första omgången. Så här såg det ut då på domkapitlet i Borgå.

ärkebiskopsval. Följ med valet på Kp! 1.3.2018 kl. 13:19
Daniel Ainasoja med apparaten som de flesta synskadade tar emot sin taltidning i.

Taltidning. Efter en paus på cirka sju år kommer Kyrkpressen ut som taltidning igen. Det första inlästa numret kommer redan i mars. 27.2.2018 kl. 09:23

andlighetsstörning. En kväll satt jag i soffan och grät över att min kristna tro kändes som skådespel och inbillning. Det som skulle vara stadigt var egentligen vingligt och snett. Det här är vad som hände sedan. 22.2.2018 kl. 10:02
Säg din åsikt!

enkät. Vad tyckte du om denna veckas nummer av KP. För att utveckla tidningen gör vi under vintern några enkäter för att få en tydligare uppfattning om vad ni läsare gillar att läsa. Vi är jättetacksamma för att du tar dig tid! 22.2.2018 kl. 09:47
En känsla av frid kan vara ett tecken på att du är på rätt väg.

Guds ledning. Att fatta stora livsbeslut hör till det mest skrämmande som finns. 15.2.2018 kl. 12:44
Slutet nått

kyrkostyrelsen. Brändö-Kumlinge församling och Ålands södra församling har fått prövningsbaserat understöd av Kyrkostyrelsen. 7.6.2018 kl. 09:32

Saltvik. Peter Blumenthal får inte bli kyrkoherde i Saltvik. 7.6.2018 kl. 09:29

Utmärkelse. Kyrkans första jämlikhetspris har tilldelats Satu Saarinen, domprost i Uleåborgs stift. 24.5.2018 kl. 08:00