Ärkebiskop Kari Mäkinen fick än en gång sitta ordförande i långköraren om kyrkans vägval i äktenskapsfrågan.
Ärkebiskop Kari Mäkinen fick än en gång sitta ordförande i långköraren om kyrkans vägval i äktenskapsfrågan.

Debatt om vigsel bjöd på trevande kompromissvilja

Kyrkomötet. Remissdebatten kring vigselrätten tog plats i ett annars luftigt kyrkomöte. 8.11.2017 kl. 14:15

Diskussionen om en utredning om att avstå från vigsel till äktenskap slutade efter tre dagar och ett sextiotal inlägg med att kyrkomötet remitterade biskopsmötets framställning till konstitutionsutskottet. Den tog plats, och hade den här gången också utrymme i agendan att göra det på grund av en inte så ärendetung session.

Det var väntat att professor emerita Eila Helanders utredning, beställd av biskopsmötet, skulle leda till aktivitet i talarstolen. En viss dramatik blev det också.
Den första sessionsdagen valde ordföranden att avbryta ombudet Niilo Räsänänens tal, något som föranledde presidiet att rensa luften kring saken följande dag när debatten återupptogs.
Flera gånger under plenum påpekades det att strängt det gäller att fokusera på framställningen som handlar om utredningen om att avstå från vigselrätten.

I korridorerna bedömde flera av ombuden ändå att måndagen också hade bjudit på en vändning i den låsta diskussionen om kyrkans viga eller inte viga samkönade par och att det fanns en ny ton av vilja att lösa det hela.
Som en vändpunkt nämndes ombudet Jouni Turtiainens inlägg där han tackade Helander för utredningen och konstaterade att den kompromiss hon föreslår är enda vägen framåt i ett låst läge.
– En kompromiss bygger på element där bägge parter avstår från något för att få behålla något. Tro mig, så löste också apostlarna många strider. Helanders kompromiss betyder inte att kyrkan överger den bibliska äktenskapssynen. Den tillåter bara en annan handlingsmodell, inför livets realiteter. Så gör vi också i kyrkan till exempel när vi viger frånskilda.
Turtiainen är kyrkoherde i Espoonlahden seurakunta. Hans offentliga kursändring i frågan kompletterades med en utmaning:
– Jag frågar er, bästa ombudsvänner. Är ni redo för en kompromiss och kyrklig konsensus, eller vill ni in i det sista hålla fast vid det ni ser som det enda rätta? Den här frågan riktas till oss alla. Är svaret ja har det en prislapp. På den står det att vi har kört fast så illa att vår kyrka kanske brister av sina egna strider om äktenskapet.


Också biskopsmötets sekreterare, Jyri Komulainen twittrade när debatten var över för den här gången:
”Sju år på åskådarläktaren i kyrkomötet, och jag märker en ny kompromissvilja i luften.”

Ombudet Patrik Hagman återvände i sitt inlägg på onsdagen till Turtiainen och uppmuntrade utskottet att beakta dennes förslag att låta präster förrätta civil vigsel mellan samkönade utan att kyrkan gör några förändringar i sina dokument om äktenskapssynen.
Enligt Hagman är Turtiainen den enda som talat högt om vad han själv måste avstå från för att hitta en lösning – medan övriga sett på vad andra borde tumma på.


Han ser ändå vissa med kompromissen.
– Det skulle förstärka den urholkning av vår kyrkas ämbete som inleddes när motståndare till kvinnliga präster började hävda att deras samvete går före kyrkans gemensamma tro, ett sätt att tänka som nu tagits över av präster på andra sidan av det teologiska spektret. Dessutom förutsätter det att staten ändrar sina lagar, alltså i praktiken att vi som kyrka blir mer beroende av staten, i stället för mindre, som är vad jag tror vi behöver sträva till. Och självklart är förslaget otillfredställande för dem av mina vänner som längtar efter att få gifta sig i sin kyrka, men som nu inte får det. Jag vet att de kommer uppfatta detta som en halvmesyr: att visserligen få gifta sig i en kyrka, med en präst som vigselförrättare, men inte i en kyrklig förrättning. Och mitt hjärta kommer att krossas när jag tvingas förklara att det här var det bästa vi kunde åstadkomma.


Biskoparnas framställning tas upp nästa år, tillsammans med ett liknande ombudsinitiativ i frågan.

May Wikström



Man kan skriva ut och sätta upp kalendern på väggen eller på kylskåpet, tipsar Emelie Wikblad.

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19
Församlingen och körerna bidrar till att Alex Pollock trivs i Jakobstad.

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58
– Sista dagen på klostret visade en av nunnorna oss Heliga Birgittas rum. Där i rummet nedkallade hon välsignelsen över oss. Det var starkt. Den välsignelsen följde med mig hem, säger Eva Andersson.

profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40
Modet att våga – som att delta i The Voice – har kommit senare i hans liv.

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00
Fanny Willman är född i Pedersöre och uppvuxen i Nykarleby och Vasa.

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56
Rebecka Stråhlman, en av arrangörerna för Ungdomens Kyrkodagar, ger delegaterna en eloge. De är förebilder i att motverka polarisering.

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04
Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22
Forskning visar att det budskap som barn får med sig, utöver bibelkunskapen, är: ”Var snäll.” – Det är inte vad kristen tro går ut på, menar Joseph Sverker.

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00
I hälften av sitt 30-åriga liv har Kevin Holmström stått på scen.

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42
Himlaliv är ett program som utvecklats genom åren, men hittade sin nuvarande form för över tio år sedan.

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58
Helene Liljeström var kyrkoherde i Sibbo svenska församling i nästan tjugo år.

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46
Petruskyrkan är samlingsplatsen för Petrus församling.

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42