Carre Lönnqvist är flyktingkoordinator i Johannes församling. Människor är inte lika med siffror betonar hon.
Carre Lönnqvist är flyktingkoordinator i Johannes församling. Människor är inte lika med siffror betonar hon.

Ingen flyr för skojs skull

Medvandrare. – Jag tänker ofta på vilken stress de här människorna måste leva med, säger flyktingkoordinator Carre Lönnqvist. 31.8.2017 kl. 00:00

Det är en bred skala av människor som Carre Lönnqvist möter i sitt jobb som flyktingkoordinator i Johannes församling.

– Det här är människor som söker trygghet, och de finns på vår församlings område. Då ska vi vara medvandrare. Vissa är på genomresa, medan andra förhoppningsvis stannar.

Lättvindiga beslut är inte avstamp för flykt.

– Ingen flyr för skojs skull. De flyr från konflikter. För många är flykt det absolut enda alternativet, när någon säger att vi kommer att döda din mamma eller din pappa eller ditt barn.

Många av dem hon möter i sitt jobb saknar någon i sin familj.

– Jag tänker ofta på vilken stress de här människorna måste leva med.

Hon berättar också om en familjs dramatiska flyktresa.

– Deras barn har astma och medicinen tog slut någonstans i Grekland. Barnet fick inte hosta i långtradarsläpet de smugglades i. Först i Sverige fick de träffa en läkare för att få ny medicin.

Samtidigt inrymmer begreppet invandrare ett brett spektrum.

– Det kan vara allt från någon som gift sig med en finlandssvensk till någon som söker asyl. De vanligaste orsakerna till invandring är äktenskap och jobb.

Svensk koordinator

När flyktingvågen var som störst under 2015 ville Johannes församlingsråd göra något för att möta behovet av hjälp.

– Det ordnades en stor välgörenshetskonsert i Johanneskyrkan och intäkterna från den gav verksamhetsmedel för en ettårig projekttjänst som flyktingkoordinator.

Carre Lönnqvist fick jobbet och är just nu tjänstledig från sitt ordinarie jobb på Finska Missionssällskapet.

Att svenska församlingar i Finland har en flyktingkoordinator hör till ovanligheterna.

– I och med att rätt få integreras på svenska i Helsingfors så har de svenska församlingarna inte satsat på egna tjänster för flyktingarbete. I en del finska församlingar är flyktingarbetet redan en del av den vanliga diakonin, så skillnaden i erfarenheter är stor.

Paus från ångest

Under sommaren ordnade församlingen en kurs i svenska för invandare. Det var två nyanlända som kom fram till Carre Lönnqvist på en Gospel Flow-festival och sa att de skulle vilja lära sig svenska.

– Det fanns massor av olika länder representerade på kursen. Förutom viljan att lära sig svenska så fanns ett stort behov av sociala kontakter och att komma in i samhället. En del av dem som gick kursen kom sedan också till församlingens sommarkafé, så det var en rolig spinoff-effekt.

Församlingen har också ordnat en utfärd för barnfamiljer till Högholmen, i samarbete med mottagningscentralen i Rödbergen samt ett sportlovsläger för ensamkommande ungdomar i samarbete med Diakonissanstaltens boende.

– Ungdomarna var inte alls klädda för sportlov, men de åkte pulka ändå. De som ville fick bada bastu, vi åt och umgicks och hade en frivillig andakt. De filmade varandras danser i snön, tog selfies med hela gänget och kastade snöbollar på varandra. Alla kunde slappna av och skratta samtidigt i tre sekunder – det är den pausen från väntan och ångest som församlingen kan erbjuda.

Lägret kallades för övrigt inte läger på grund av de negativa associationer ordet väcker hos deltagarna.

– Det var en utfärd.

Förutom att erbjuda en paus i vardagen och vara en medvandrare anser Carre Lönnqvist att kyrkan ska erbjuda sådant den är bra på.

– Själavård. Det har kyrkan kunnat i evigheter.

Hösten

I höst fortsätter arbetet med en svensk diskussionsgrupp för invandrare, flerspråkiga taizémässor och aktualitetskvällar (se tipsen nere på sidan).

– Det skulle vara roligt om Johannes församling blev mer diversifierad. Det berikar församlingen lika mycket som det hjälper en enskild.

Vilka tror du är nycklarna till en lyckad integration?

– Ett sammanhang, säger Carre Lönnqvist utan betänketid. Kompisar, jobb eller en studieplats. Vi märkte när vi ordnade kursen i svenska att många ville stanna och prata av sig.

En del som hon möter är slutna, andra förvånansvärt öppna. Oftast skymtar en framtidstro fram.

– Är det ändå så att hoppet är det sista man förlorar?

Carre Lönnqvist kommer också in på människovärde.

– Vi har alla samma människovärde, om vi som kristna ser oss som skapade av Gud.

– Jag anser för övrigt att det är fel att Finland har tvångsreturnering till farliga länder, trots att vi har skrivit på olika människorättskonventioner. Vi borde kunna lösa det med exempelvis temporära tillstånd.

Hur ska vi tampas med det hat och den rasism som kommer fram efter terrordådet i Åbo?

– Det är en människas handling. Men det finns massor av människor som gör goda handlingar. Vi måste försöka att inte låta rädslan ta över. Och jag hoppas att medier också lyckas lyfta fram de goda handlingarna.

Ulrika Hansson
Christa Mickelsson



BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39