I dag studerar Nina Nores-Syvänen för att bli psykoterapeut.
I dag studerar Nina Nores-Syvänen för att bli psykoterapeut.

"Vi vill arbeta, vi vill vara till nytta"

arbetsutmattning. Från glädje och energi till cynism och glädjelöshet. Så gick det när Nina Nores-Syvänen drabbades av arbetsutmattning. 24.8.2017 kl. 14:03

År 2011 började Nina Nores-Syvänen arbeta vid ett företag i försäkringsbranschen. Hon är socionom och skulle arbeta som skadehandläggare.
– En skadehandläggare behöver många typers kunskap, och jag var ivrig att få jobba i en ny bransch och med helt andra uppgifter än jag haft tidigare.

Ganska snabbt märkte hon att atmosfären i hennes team verkade inflammerad. Det hörde till arbetskulturen att man fick brusa upp och visa sin irritation mot kolleger.
– Och arbetsmängden var stor. När jag kom tillbaka efter semestern märkte jag att mitt ansvarsområde fördubblats, utan att jag blivit kontaktad. Jag var oerfaren och det område jag hade hand om var brett, det blev för mycket och för snabbt. Men jag tänkte: Jag måste kämpa.

På sommaren insåg hon att hon var helt slutkörd. Efter en kort sjukledighet tog hon kontakt med sin arbetsgivare och påtalade de mest brännande problemen: mobbning på arbetsplatsen och den alltför stora arbetsmängden.
– Mobbningen slutade, men arbetsmängden var oförändrad. Och jag fick skuldkänslor: hur kunde jag be om mindre jobb när det skulle ha lett till att de andra fick mer?

Tröttheten tilltog, liksom cynismen. Hon ville vara en positiv människa, hon ville vara den som sprider glädje på arbetsplatsen, men nu märkte hon att hon i stället spred negativitet.
– Jag kände skuld över att jag var så negativ, men jag klarade inte av att vara på något annat sätt. Ibland gick jag bara in på wc:n och grät, och en gång brast jag i gråt på väg hem från jobbet.

När hon äntligen sökte sig till en arbetspsykolog var diagnosen ”allvarlig arbetsutmattning”.
– Jag glömmer aldrig den oro psykologen hade i sin blick då jag beskrev hur jag hade det.

Den första längre sjukskrivningen föregicks av en period av ökande symtom. Cynism och glädjelöshet, förlamande trötthet, sömnproblem – och en lång rad fysiska sjukdomar.
– Jag var sjuk varannan vecka, jag fick varenda förkylning som var i svang. Jag drabbades av mitt livs första lunginflammation och en annan infektion som inga antibiotikakurer ville bita på.

Liksom många plikttrogna arbetstagare kände hon skuld över att hela tiden vara sjuk, ändå innebar varje febertopp en sorts lättnad: nu var hon bevisligen sjuk, nu behövde hon inte gå på jobb.
Ändå säger hon nu, efteråt, att det värsta med arbetsutmattningen inte var utmattningen i sig, utan hur den blev bemött av arbetsgivaren. Under åren i försäkringsbranschen hade hon fem kortare eller längre sjukledigheter på grund av utmattning, och satt med på sju möten där arbetshälsovården och arbetsgivaren tillsammans med henne skulle försöka lösa de knutar som uppstått.
– De flesta av mötena blev mycket traumatiska för mig. De verkade aldrig handla om arbetsplatsen, utan bara om mig – hur jag sköter mina arbetsuppgifter, vad jag gör på fritiden. Jag kände mig helt nonchalerad. Arbetshälsovården fungerade bra, men jag kände att arbetsgivaren bara ville ha mitt fall undanstökat.

Nina Nores-Syvänen känner misstro mot metoder vars enda syfte är att försöka få individen att förebygga arbetsutmattning.
– Visst är det viktigt att komma ihåg att ta pauser, att undvika övertid och att sova och motionera tillräckligt, men att poängtera endast de sakerna är också att skyffla tillbaka ansvaret på individen. En av de största stressfaktorerna är en känsla av att du inte kan påverka ditt jobb, att du inte behärskar det. Arbetshandledning hjälper inte om grundproblemet är att du har för mycket att göra. Det fanns mycket sjukledigheter på min arbetsplats.

Läs hela artikeln i veckans nummer av Kyrkpressen.

Sofia Torvalds



BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39