Kjell Westö är tillbaka på bekanta marker i sin nya roman Den svavelgula himlen.
Kjell Westö Àr tillbaka pÄ bekanta marker i sin nya roman Den svavelgula himlen.

Om vÀnskap, förakt, tvivel och kÀrlek

Bok. Kjell Westös nya bok Den svavelgula himlen är en berättelse om att minnas sitt liv och bära med sig en historia. 10.8.2017 kl. 07:25

Vad passar väl bättre än att Kjell Westös Den svavelgula himlen utkommer just i augusti, den månad som bokens berättarjag, Helsingforspojken Sigge, älskar så innerligt. Augusti 1969 är också månaden då han för första gången träffar Alex Rabell. Det blir en händelse som oåterkalleligt präglar resten av hans liv: mötet är upptakten till historien om hur en liten krets vänner sammanflätas i en berättelse som inte går att lösa upp, ständigt formade av varandra.

På varma klippor och i sommardoftande vassvikar läggs grunden till ynglingarnas på många sätt ojämlika vänskap. Alex har efternamnet, statusen och pengarna (och familjehemligheterna, icke att förglömma). Så har han också lillasystern Stella ur vilkens närmast magnetiska grepp Sigge inte lyckas frigöra sig. Hans egna familjeförhållanden kommer i skymundan av det rabellska imperiet. Pappans periodvisa drickande och frusenheten i moderns liv hanterar han på samma sätt som religionen: ”Jag försökte hålla mig på min kant och inte låta mig beröras”.

Det nyländska skärgårdsparadiset ”Ramslandet” är navet kring vilken berättelsen snurrar, och Alex Rabells släktvåning på Ehrensvärdsvägen i Helsingfors en annan viktig hållpunkt. Det råder inga tvivel om att boken är en värdig uppföljare till Westös tidigare Helsingforsromaner – här finns dofterna, adresserna och känslan. Österbotten, i sin tur, är en plats där Westö lite slarvigt men ändå rätt ömt placerar fromma släktingar.

Där Westö i Hägring 38, med dess drag av psykologisk thriller, gjorde en utflykt till något man kanske kunde kalla en ny typ av författarskap, är han i och med Den svavelgula himlen tillbaka på bekanta marker. Visst byggs en ödesmättad stämning skickligt upp, men när det är dags för upplösning kan det hända att den som väntat sig något spektakulärt blir en smula besviken. För långt mer än en thriller, är det här en bok om minnas sitt liv och att bära med sig en historia. Den är en berättelse om att bli äldre och om ”en känsla av att nuet och det förflutna och framtiden existerade på samma gång, och att de alla hade betydelse men att man inte fick låta sig förhäxas av någon av dem.”

Det är inte den som kan avsluta sitt liv med havsutsikt både från lägenheten i stan och från fritidsbostaden som vinner, men visst är denna bok på många sätt ändå de privilegierades berättelse. Det syns mig som om författaren helst slapp tänka på just detta, men att han inte kan låta bli. Han gör också några angelägna försök att låta andra röster höras. Dessa förblir ändå periferi, för ledmotivet är trots allt diskussionen om vänskapen, om föraktet, om tvivlet och om den gryende tron på kärleken.

BOK:
Den svavelgula himlen
Författare: Kjell Westö
Förlag: Schildts & Söderströms 2017

Christa Mickelsson
Tom Tiainen

profilen. Då båten sjunkit och det kalla vattnet gjort dem stelfrusna såg Tom Tiainen bara en lösning, att be Gud om hjälp. Den hjälpen kom. Senare samma kväll övertygade Gud honom om varifrån den kommit. 24.1.2018 kl. 15:00

Ă€rkebiskopval 2018. Att bevara kyrkans enhet utan att tysta ner dem som tänker annorlunda eller tumma på det befriande kristna budskapet är en av framtidens största utmaningar, enligt Björn Vikström. 22.1.2018 kl. 13:25

ekonomisk utredning. Församlingarna i Helsingfors ska beställa en utomstående utredning av ekonomin. 15.1.2018 kl. 11:32

Ă€rkebiskopval 2018. I en palett på fem ärkebiskopskandidater sticker Heli Inkinen ut som den enda kvinnan. Hon konstaterar att det här är symptomatiskt för den kyrka hon jobbat och verkat i i över 30 år. Och hon vill förändring. 14.1.2018 kl. 16:54
Zacharias Topelius vid sitt arbetsbord i Björkudden i Sibbo år 1897. Bilden till höger visar utkastet till ”Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt” som skrevs 1887.

Jubileum. Under sin uppväxt i Nykarleby var Zacharias Topelius en flitig kyrkobesökare. Den söndag han inte varit i kyrkan skrev han ”okyrka” i sin dagbok. Kom han för sent till gudstjänsten gick han upp på läktaren för att inte störa. 12.1.2018 kl. 17:53
Miika Auvinen

förföljelse. Nordkorea och Afghanistan är de farligaste länderna att leva i som kristen. Nordkorea har toppat listan flera år men nu har den tvivelaktiga äran att inneha tätpositionen hotats av Afghanistan. 10.1.2018 kl. 13:22
Tapio Luoma uppskattar erfarenheterna både från de österbottniska församlingarna och den urbana miljön som biskop i Esbo stift.

Ă€rkebiskopsval. Esbobiskopen Tapio Luoma är först ut i KP:s fem kandidatporträtt 4.1.2018 kl. 15:35

jul. Ett ord på bara tre bokstäver. Men ett ord som framkallar så mycket känslor, minnen och gläjde. Men också sorg. Karin Erlandsson berättar om minnen av sin barndoms jular. Och hur hon ser på julen idag. 22.12.2017 kl. 09:39

julevangeliet. Det var tur att julevangeliet skrevs av en så förnuftig och sansad människa som just evangelisten och läkaren Lukas. Hade han inte tagit sig an uppdraget hade julevangeliet kanske skrivits av en Terjärvbo. Eller ännu värre, en sportreporter... 21.12.2017 kl. 09:15

Kyrkpressen. Nummer 50 på webben redan idag. 15.12.2017 kl. 17:16
Slutet nÄtt

kyrkoherdeinstallation. Vasa svenska församlings nya kyrkoherde Mikael Forslund installerades på söndagen i tjänst i en välfylld kyrka av biskop Björn Vikström. 24.1.2018 kl. 09:56

Inbördeskrig. Ärkebiskop Kari Mäkinen öppnade minnesåret för inbördeskriget i Berghälls kyrka på söndagen. I år har det gått 100 år sedan inbördeskriget. 24.1.2018 kl. 09:46

möte. Fyra finländska biskopar ska träffa påven Franciscus den 25 januari. 19.1.2018 kl. 00:00