Familjen Löfqvist i Pedersöre har också i år bjudit hem vänner till en påskmåltid på skärtorsdagskvällen. Till ritualerna hör att Josef och Anna och andra närvarande barn får måla röd vattenfärg på dörrposterna. Det symboliserar lammets blod. Tillstånd att måla på dörrposterna ger mamma Malena och pappa Jonas bara en gång i året.
Familjen Löfqvist i Pedersöre har också i år bjudit hem vänner till en påskmåltid på skärtorsdagskvällen. Till ritualerna hör att Josef och Anna och andra närvarande barn får måla röd vattenfärg på dörrposterna. Det symboliserar lammets blod. Tillstånd att måla på dörrposterna ger mamma Malena och pappa Jonas bara en gång i året.

De målar dörrkarmen röd på påsken

Påsk.

Avsaknaden av kristna påsktraditioner gjorde att Melana och Jonas Löfqvist började fira påskmåltid med hela familjen.

7.4.2017 kl. 13:58

De tog modell av familjen Jan-Gustav och Mikaela Björk som utvecklat påskmåltiden från de judiska traditionerna. Varje skärtorsdagsafton de senaste tio åren har familjen Björk samlat några av sina vänner för att fira måltiden som de anpassats för den kristna påsken.

– Vartefter barnen blivit större har vi utvecklat det, säger Jan-Gustav Björk. Vi har bra traditioner i kyrkan även om uppståndelsefesten inte riktigt vill lyfta. Men de passar inte riktigt bra för hemmen och för barnfamiljer.

För två år sedan dukade familjen Björk upp ett bord för Fokus-samlingen i Jakobstad för att visa hur de gör och för att inspirera andra. Malena och Jonas Löfqvist i Pedersöre var med den gången.

– Jag tyckte vi saknade traditioner för påsken i synnerhet med tanke på barnen, så jag ville testa det, säger Malena.

De bjöd in hennes föräldrar och syskon med familjer till påskmåltid på skärtorsdagskvällen.

– Det blev välsignat. Alla tyckte det var jättebra. I fjol bjöd vi hit dem igen. Nu har det blivit en tradition som är viktig också för dem, för i år har de frågat efter det.

Även om det var Malena som först ville pröva var Jonas genast med på noterna.

– Det är föräldrarna som ska vara den viktigaste kanalen för att föra tron till barnen, och det är bäst att börja med traditioner medan barnen är små. Under kvällen går vi igenom påskens händelser. Det är en bra inledning på påsken, säger han.

Jonas och Malena Löfqvist har själva inte några speciella minnen från påskfirandet i hemmet.

– Jag minns bara att man skulle hållas inomhus på långfredagen. Det var inte roligt när man var barn. Idag inser jag att det fostrade mig att förstå allvaret i påsken. Men påskmåltiden känns som om den ger något åt både vuxna och barn, säger Malena.

Enligt det här konceptet ska man inte göra någon märkvärdig mat, utan en helt vanlig middag. Vill man ha starkare symbolik bjuder man på lamm, men det gillar inte alla barn. Hos familjen Löfqvist har laxsoppa, majsgryta och plättar stått på menyn.

– Det viktigaste är att maten är enkel och att barnen tycker om den. För det ska ju vara en positiv upplevelse för dem, säger Malena.

I stället är det ritualerna före och efter huvudrätten, samt sederbordet, som avviker från en normal måltid. Det hela börjar med en introduktion där någon i värdfamiljen berättar kort vad som ska ske och att även Jesus firade påsk med sina lärjungar.

Någon tänder de två festljusen för att påminna om att Jesus är världens ljus. Man ber och läser ur Bibeln. Sjunger någon sång.

Efter påskberättelsen får barnen tillåtelse att måla med vattenfärger på en av husets dörrkarmar. Det gör man för att minnas att dödens ängel gick förbi husen i Egypten där lammets blod strukits på dörrposterna. Färgen får sitta kvar under hela påsken.

Bittra örter och murbruk

Gästerna samlas runt sederbordet. Seder betyder ordning. På bordet finns skålar med ingredienser med olika symboliska betydelser som ska förklaras. Här finns vatten och handduk för tvagning, persilja som påminner om den enkla kosten slavarna åt, en skål med saltvatten som symboliserar alla tårar under slaveriet, tre ojästa bröd som påminner om brådskan att ge sig iväg från Egypten, bittra örter som påminner om det bittra livet som slav och en skål charoset som är en blanding av rivet äpple, krossad mandel och pepparkakskryddor, som ska påminna om murbruket som slavarna måste göra.

Före måltiden smakar alla av ingredienserna på sederbordet för att smaka på livet i Egypten. Det ska påminna om det hårda livet som slav.

– Här kan vi kristna göra kopplingen till att världen är trasig och att vi är slavar under synden, säger Jan-Gustaf Björk.

Judarna har tre bröd inlindade i ett tyg på sitt sederbord. För judarna symboliserar de Abraham, Isak och Jakob. Men för de messianska judarna är det Fadern, Sonen och den helige Anden. Judarna bryter det mellersta brödet, symbolen för Sonen. Den ena halvan av brödet göms någonstans i huset.

– Det symboliserar att Messias är dold, men kommer tillbaka. Med Messias kommer det goda, efterrätten. Innan efterrätter serveras får barnen i uppdrag att söka den gömda brödhalvan, säger Jan-Gustav Björk.

Fyraåriga Josef Löfqvist lyser upp och skrattar glatt när han minns påminns hur spännande det var då mommo gömde brödet och barnen sökte det.

– Det var jag som hittade det.

Josef ser också fram emot att få måla med vattenfärg på dörrkarmen. Men vad som är viktigare för honom, påskmåltiden eller att lillasyster Anna ska fylla två år under påsken, förblir oklart.
Efter måltiden, men före efterrätten, återvänder de till sederbordet för att minnas nattvarden som Jesus instiftade under påskmåltiden. Någon nattvard firar de inte.

Endast ritualerna i en judisk påskmåltid tar fyra timmar. En hel påskmåltidskväll hos familjen Björk brukar ta ungefär lika länge. Men i det räknar man också tid att äta och att umgås.

När gästerna avlägsnar sig hälsar man varandra med orden: Nästa år i Jerusalem.

– Det är vårt sätt att säga att vi hoppas att Jesus kommer tillbaka, säger Jan-Gustav Björk.

Jan-Gustaf Björks manual för påskmåltiden hittar du nedan.

Johan Sandberg
Maria Terceros och Siw Bromans vägar korsades i Bolivia. I dag har de en stark vänskap och berättar om barnhemmen som gett mening i deras liv.

bolivia. För över tjugo år sedan bestämde sig Siw Broman för att lämna Finland för att arbeta med barn i Sydamerika. 17.8.2017 kl. 16:03
Cable-metoden stärker individen med hjälp av gruppen, fr.v. Henrica Lindholm, Carita Riitakorpi, Torbjörn Johansson, Annica Söderström och Henrika Hyttinen.

Cablemetoden. – Vi borde satsa mer på gemenskap, det är den som verkligen ger oss något. Mera grupper, lägre tröskel, en öppnare församling. 17.8.2017 kl. 00:00

Helsingfors. Teemu Laajasalo, kyrkoherde i Berghälls finska församling, efterträder biskop Irja Askola i november. 16.8.2017 kl. 15:35

profilen. En av de saker dagens samhälle påstår är att vi har allting i vår egen hand.– Till en början kan det låta generöst, men i förlängningen gör det människan oerhört ensam, säger fembarnspappan, författaren och biskopen Martin Modéus 16.8.2017 kl. 16:16
Svein Inge Olsen

profilen. Han kallar sig en troende tvivlare. Svein Inge Olsen har alltid sagt att om Gud finns så måste han vara oföränderlig i en föränderlig tid. Att Gud nu verkar förändra sig hela tiden förvirrar. Trots det har han behållit sin tro. 14.8.2017 kl. 10:40
Kjell Westö är tillbaka på bekanta marker i sin nya roman Den svavelgula himlen.

Bok. Kjell Westös nya bok Den svavelgula himlen är en berättelse om att minnas sitt liv och bära med sig en historia. 10.8.2017 kl. 07:25
Ärkebiskop Kari Mäkinen.

ärkebiskop. Finlands evangelisk-lutherska kyrka får en ny ärkebiskop nästa sommar. 9.8.2017 kl. 13:39
Under skolvälsignelser ber man för att allt ska gå bra för barnen inför skolstarten.

välsignelse. Att börja skolan är ett stort steg i varje barns liv. Också i år kan barnen i Helsingfors delta i en välsignelse inför skolstarten. 8.8.2017 kl. 11:40
Rigmor Holst undervisade om bön under Kyrkans Ungdoms familjeläger i Pieksämäki. – Jag tror att vi måste vara raka och öppna om våra svårigheter och be mycket för varandra.

profilen. Hennes egen tonårstid var mörker och depression. – När jag möter tonåringar i dag försöker jag få dem att förstå att de inte kommer att vara i mörkret för evigt, att det finns en väg ut. 2.8.2017 kl. 08:28
Andreas Häger är kritisk till hur termen ”bibelbältet” används.

språk. För fromt för ett kulturcampus och så konstigt att det kallats ”landet annorlunda”. Andreas Häger, docent i religionssociologi, skriver om den makt ett ord kan ha över ett landskap. I det här fallet Österbotten. 3.8.2017 kl. 07:16
Slutet nått

Helsingfors. Biskop Irja Askola var på plats då ett samkönat pars äktenskap välsignades i Berghälls kyrka i början av juli. 16.8.2017 kl. 16:21

FMS. Finska Missionssällskapets verksamhetsledare Seppo Rissanen går i pension den första november efter 16 år på posten. 16.8.2017 kl. 16:19

sverige. Det ska vara förbjudet att gömma flyktingar, tycker SD:s partiledare Jimmie Åkesson. 31.7.2017 kl. 14:48