Familjen Löfqvist i Pedersöre har också i år bjudit hem vänner till en påskmåltid på skärtorsdagskvällen. Till ritualerna hör att Josef och Anna och andra närvarande barn får måla röd vattenfärg på dörrposterna. Det symboliserar lammets blod. Tillstånd att måla på dörrposterna ger mamma Malena och pappa Jonas bara en gång i året.
Familjen Löfqvist i Pedersöre har ocksÄ i Är bjudit hem vÀnner till en pÄskmÄltid pÄ skÀrtorsdagskvÀllen. Till ritualerna hör att Josef och Anna och andra nÀrvarande barn fÄr mÄla röd vattenfÀrg pÄ dörrposterna. Det symboliserar lammets blod. TillstÄnd att mÄla pÄ dörrposterna ger mamma Malena och pappa Jonas bara en gÄng i Äret.

De mÄlar dörrkarmen röd pÄ pÄsken

PĂ„sk.

Avsaknaden av kristna påsktraditioner gjorde att Melana och Jonas Löfqvist började fira påskmåltid med hela familjen.

7.4.2017 kl. 13:58

De tog modell av familjen Jan-Gustav och Mikaela Björk som utvecklat påskmåltiden från de judiska traditionerna. Varje skärtorsdagsafton de senaste tio åren har familjen Björk samlat några av sina vänner för att fira måltiden som de anpassats för den kristna påsken.

– Vartefter barnen blivit större har vi utvecklat det, säger Jan-Gustav Björk. Vi har bra traditioner i kyrkan även om uppståndelsefesten inte riktigt vill lyfta. Men de passar inte riktigt bra för hemmen och för barnfamiljer.

För två år sedan dukade familjen Björk upp ett bord för Fokus-samlingen i Jakobstad för att visa hur de gör och för att inspirera andra. Malena och Jonas Löfqvist i Pedersöre var med den gången.

– Jag tyckte vi saknade traditioner för påsken i synnerhet med tanke på barnen, så jag ville testa det, säger Malena.

De bjöd in hennes föräldrar och syskon med familjer till påskmåltid på skärtorsdagskvällen.

– Det blev välsignat. Alla tyckte det var jättebra. I fjol bjöd vi hit dem igen. Nu har det blivit en tradition som är viktig också för dem, för i år har de frågat efter det.

Även om det var Malena som först ville pröva var Jonas genast med på noterna.

– Det är föräldrarna som ska vara den viktigaste kanalen för att föra tron till barnen, och det är bäst att börja med traditioner medan barnen är små. Under kvällen går vi igenom påskens händelser. Det är en bra inledning på påsken, säger han.

Jonas och Malena Löfqvist har själva inte några speciella minnen från påskfirandet i hemmet.

– Jag minns bara att man skulle hållas inomhus på långfredagen. Det var inte roligt när man var barn. Idag inser jag att det fostrade mig att förstå allvaret i påsken. Men påskmåltiden känns som om den ger något åt både vuxna och barn, säger Malena.

Enligt det här konceptet ska man inte göra någon märkvärdig mat, utan en helt vanlig middag. Vill man ha starkare symbolik bjuder man på lamm, men det gillar inte alla barn. Hos familjen Löfqvist har laxsoppa, majsgryta och plättar stått på menyn.

– Det viktigaste är att maten är enkel och att barnen tycker om den. För det ska ju vara en positiv upplevelse för dem, säger Malena.

I stället är det ritualerna före och efter huvudrätten, samt sederbordet, som avviker från en normal måltid. Det hela börjar med en introduktion där någon i värdfamiljen berättar kort vad som ska ske och att även Jesus firade påsk med sina lärjungar.

Någon tänder de två festljusen för att påminna om att Jesus är världens ljus. Man ber och läser ur Bibeln. Sjunger någon sång.

Efter påskberättelsen får barnen tillåtelse att måla med vattenfärger på en av husets dörrkarmar. Det gör man för att minnas att dödens ängel gick förbi husen i Egypten där lammets blod strukits på dörrposterna. Färgen får sitta kvar under hela påsken.

Bittra örter och murbruk

Gästerna samlas runt sederbordet. Seder betyder ordning. På bordet finns skålar med ingredienser med olika symboliska betydelser som ska förklaras. Här finns vatten och handduk för tvagning, persilja som påminner om den enkla kosten slavarna åt, en skål med saltvatten som symboliserar alla tårar under slaveriet, tre ojästa bröd som påminner om brådskan att ge sig iväg från Egypten, bittra örter som påminner om det bittra livet som slav och en skål charoset som är en blanding av rivet äpple, krossad mandel och pepparkakskryddor, som ska påminna om murbruket som slavarna måste göra.

Före måltiden smakar alla av ingredienserna på sederbordet för att smaka på livet i Egypten. Det ska påminna om det hårda livet som slav.

– Här kan vi kristna göra kopplingen till att världen är trasig och att vi är slavar under synden, säger Jan-Gustaf Björk.

Judarna har tre bröd inlindade i ett tyg på sitt sederbord. För judarna symboliserar de Abraham, Isak och Jakob. Men för de messianska judarna är det Fadern, Sonen och den helige Anden. Judarna bryter det mellersta brödet, symbolen för Sonen. Den ena halvan av brödet göms någonstans i huset.

– Det symboliserar att Messias är dold, men kommer tillbaka. Med Messias kommer det goda, efterrätten. Innan efterrätter serveras får barnen i uppdrag att söka den gömda brödhalvan, säger Jan-Gustav Björk.

Fyraåriga Josef Löfqvist lyser upp och skrattar glatt när han minns påminns hur spännande det var då mommo gömde brödet och barnen sökte det.

– Det var jag som hittade det.

Josef ser också fram emot att få måla med vattenfärg på dörrkarmen. Men vad som är viktigare för honom, påskmåltiden eller att lillasyster Anna ska fylla två år under påsken, förblir oklart.
Efter måltiden, men före efterrätten, återvänder de till sederbordet för att minnas nattvarden som Jesus instiftade under påskmåltiden. Någon nattvard firar de inte.

Endast ritualerna i en judisk påskmåltid tar fyra timmar. En hel påskmåltidskväll hos familjen Björk brukar ta ungefär lika länge. Men i det räknar man också tid att äta och att umgås.

När gästerna avlägsnar sig hälsar man varandra med orden: Nästa år i Jerusalem.

– Det är vårt sätt att säga att vi hoppas att Jesus kommer tillbaka, säger Jan-Gustav Björk.

Jan-Gustaf Björks manual för påskmåltiden hittar du nedan.

Johan Sandberg
En känsla av frid kan vara ett tecken på att du är på rätt väg.

Guds ledning. Att fatta stora livsbeslut hör till det mest skrämmande som finns. 15.2.2018 kl. 12:44
Mikael Lindfelt är professor i systematisk teologi och dekanus för fakulteten för humaniora, psykologi och teologi vid ÅA.

Vaccin. Vilken roll har synen på hälsa i en människas liv? Har attityd till vaccin samband med andra övertygelser? Teologer och psykologer från Åbo Akademi och Åbo universitet startade ett nytt forskningsprojekt. 15.2.2018 kl. 10:11
Valpanelerna har varit för snälla, säger Kari Latvus och hoppas på vassare frågor inför andra omgången.

Analys. Kari Latvus tror att ärkebiskopsvalets andra valomgång blir mycket jämn, men att biskop Tapio Luoma har ett litet försprång. Han hoppas på vassare frågor inför andra omgången. 8.2.2018 kl. 17:34
Det ser ut att bli en spännande andra omgång i ärkebiskopsvalet. Vem ärver Heli Inkinens, Ville Auvinens och Ilkka Kantolas röster?

Ă€rkebiskopsval. Borgå stifts biskop Björn Vikström och Esbo stifts biskop Tapio Luoma har gått vidare till ärkebiskopsvalets andra omgång. – Nu gäller det att kavla upp ärmarna, säger biskop Björn Vikström. 8.2.2018 kl. 15:05
Thomas Erikson är föreläsare och författare. Han har också skrivit thrillers.

psykopater. Beteendevetaren Thomas Erikson menar att vi träffar så många personer med psykopatiska drag att vi måste klara av att känna igen dem. 2.2.2018 kl. 09:20
Ilkka Kantolas kandidatur i ärkebiskopsvalet väckte förvåning i vissa kretsar. "Kyrkan är mitt hem" säger han själv.

Ă€rkebiskopsval 2018. Ilkka Kantola är redo att förena sina riksdagserfarenheter och sin kärlek till kyrkan i en comeback i kyrkans lila. 30.1.2018 kl. 15:17
UK:s presidium, från vänster Ossian Beukelman, Kajsa Lassila, Fredrik Kass (KCSA) och Måns Vikström.

ungdomens kyrkodagar. Ungdomsarbete och fred är i fokus när UK jubilerar. Ordförandeklubban svingas av Kajsa Lassila. 26.1.2018 kl. 11:29
Ville Auvinen talar flytande svenska tack vare studierna vid Åbo Akademi.

Ă€rkebiskopsval 2018. Ville Auvinen har klassats som den ”konservativa” ärkebiskopskandidaten. Men han vill inte ‹definieras av det han motsätter sig, utan av det han tror att vi behöver. 26.1.2018 kl. 09:08
Anton Lundholm är född och uppvuxen i Småland, men bor idag i Stockholm.

Bok. När Anton Lundholm växte upp i det svenska bibelbältet var homosexualitet en icke-fråga. När han själv, efter många års kamp, kom ut ur skåpet raserades hans Gudbild. 26.1.2018 kl. 08:44
Hans Boije är diplomingenjör och teologis magister.

kyrkoherde. Hans Boije, direktor för Johannelunds teologiska högskola i Uppsala, har sökt kyrkoherdetjänsten i Vörå församling. 23.1.2018 kl. 15:37
Slutet nÄtt

stĂ€llningstagande. Det kokar i stiftsfullmäktige i Helsingfors. Det här på grund av att stiftsfullmäktigeordförande Johanna Korhonen gått ut i offentligheten med sina frågor kring Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalos kreditkortsanvändning. 21.2.2018 kl. 09:06

samarbetsförhandlingar. Nykarleby församling avslutade sina samarbetsförhandlingar. 21.2.2018 kl. 08:56

kyrkoherdeinstallation. Vasa svenska församlings nya kyrkoherde Mikael Forslund installerades på söndagen i tjänst i en välfylld kyrka av biskop Björn Vikström. 24.1.2018 kl. 09:56