Peter Halldorf vill se kyrkliga miljöer där ingen behöver ordnas in i trånga fack.
Peter Halldorf vill se kyrkliga miljöer där ingen behöver ordnas in i trånga fack.

Hur ska vi orka hålla ihop?

Helsingfors. Peter Halldorf besöker Helsingfors nästa vecka. Enhet och ekumenik är temat för hans anförande i Johanneskyrkan. 30.3.2017 kl. 13:28

Den svenska författaren, pingstpastorn och grundaren av den ekumeniska kommuniteten i Bjärka-Säby i Sverige Peter Halldorf besöker Helsingfors den 8-9 april. På lördag kväll kommer han att prata i Johanneskyrkan kring temat enhet och ekumenik. Hur ska vi som kristna orka hålla ihop när det finns så många frågor där vi är oense?

– Under fastetiden påminns vi med eftertryck om att den enda vägen till enhet och sammanhållning är att vi säger ja till den Korsfäste. Det innebär att vi går en annan väg än den där vi alltid hävdar hur rätt vi själva har och hur fel de andra har, säger Halldorf.

Enligt Halldorf handlar det om att göra sitt yttersta för att ta emot den andre, med hennes frågor, tvivel, kritik och ifrågasättanden. Att lägga argumenterandet åt sidan.

– Vi ska inte skyla över det som skiljer oss åt, men försöka acceptera att det endast är den ömsesidiga kärlekens väg som kan förena två till synes oförenliga förhållningssätt. Utmaningen – och evangeliets väg – är att göra den andres perspektiv till sitt eget så att man tar det som sin utgångspunkt, på samma gång som man bevarar troheten mot sin egen övertygelse.

I Helsingfors som du snart ska besöka finns en gammal högkyrklig tradition men ibland höjs det röster mot att ta för mycket influenser från det katolska. Finns det risker eller möjligheter som vi missar i vår polariserade debatt?

– Polariseringar skapas i regel genom missförstånd eller ovarsamhet. När vi kommer nära varandra visar det sig ofta att det finns mycket litet som skiljer åt. Begreppet "katolsk" är fortfarande laddat i protestantiska miljöer eftersom det blivit en konfessionell term och därför behöver man tänka på hur man använder det, säger Halldorf.

Ordet ”katolsk” började brukas redan på 100-talet och syftade då till att kyrkan gäller alla människor på alla platser i alla tider. I ordet språkliga betydelse är kyrkan katolsk i motsatsen till provinsiell, än mer till sekteristisk. Efter reformationen kom ”katolsk” att bli liktydig med romersk-katolsk och protestantisk blev en negation till detta.

– Det sitter fortfarande djupt, säger Halldorf.

Enligt honom är alla etiketter – konservativ, liberal, högkyrklig, lågkyrklig, karismatisk, kontemplativ och så vidare – försnävande. Vad vi behöver är kyrkliga miljöer som inte låter sig luras in i trånga fack.

– Att fira en rik liturgisk gudstjänst är inget som Rom har monopol på, lika lite som vi pingstvänner har monopol på tungotalet. Har vi omsorg om varandra istället för att profilera vår särart, kommer vi att se hur vi kan berikas av hela kyrkans bred, höjd, vidd och rikedom.

Nu närmar vi oss påsken. Vad betyder fastetiden för dig?

– Fastan är verkligen, som man sa förr, "själarnas andliga vår". En tid som gör packningen lite lättare, blicken lite klarare och hjärtat lite varmare. Den är helt enkelt en stor gåva till oss, och dessutom en nödvändig förberedelse inför påsken.

Enligt Halldorf är påsken inte bara det kristna årets höjdpunkt och brännpunkt, det som mer än något annat kan skänka oss erfarenheten av att allt det vi tror är "på riktigt". Därför behöver vi också förbereda påskfirandet, både tillsammans som kyrka och på ett mer personligt plan.

– När det kommer till fastan i konkret mening har den alltid en yttre och en inre sida. Den yttre sidan är naturligtvis nödvändig, annars är det inte meningsfullt att tala om fasta, men den kan se ut på tusen olika sätt och är något djupt personligt för var och en. Avgörande är fastans inre sida, den väg på vilken vår kärlek växer och hjärtat blir mjukt. Det är så fastan prövas. Om fastan gör hjärtat hårt – om den ger näring åt rivalitet, jämförelse, modlöshet, självgodhet – då behöver den ifrågasättas.

FAKTA:

  • 8-9 april besöker Peter Halldorf Helsingfors. På lördag talar han kl. 17 Johanneskyrkan, Högbergsgatan 12, under rubriken "En enda ande och en enda kropp".
  • Tillfället är öppet för allmänheten. Kvällen avslutas med kvällste.
  • På söndag predikar Halldorf i högmässan kl. 12 i Johanneskyrkan.
  • Halldorfs besök är en del av märkesåret Nåd, 500 år sedan reformationen.
Nina Österholm



På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21
Då du känner dig övergiven av Gud, då är du nära Jesus. Det konstaterar teologen Joanna Öland.

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23

På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00