"Helsingfors har glömt sina åldringar"

Helsingfors. Ensamma äldre, fattiga barnfamiljer, människor som hotas av bostadslöshet. Diakonin hjälper stadens utsatta, men vad tänker politikerna göra? 23.3.2017 kl. 16:03

Vem har råd att bo i Helsingfors? Var är den bästa platsen för våra åldringar? Hur ska vi ge alla barn möjlighet till hobbyer? De frågorna ställde diakoniarbetare i Helsingfors åtta kandidater i vårens kommunalval.

– Diakoni är att mötas och att lyssna, att diskutera och gå bredvid när livet är tungt. Men det är också påverkansarbete, att vara en röst för de som inte annars hörs, säger Kirsi Rantala, ledare för diakoniarbetet i Helsingfors samfällighet.

Varje år möter diakoniarbetarna tusentals människor i olika livssituationer. Bland de problem de stöter på i sitt dagliga arbete hade de valt att lyfta fram tre: äldreomsorgen, boende, samt fattigdom bland barnfamiljer.

Hemma bäst?

På videoskärmen berättar Eila, 90 år, att hon bor ensam och inte själv kan röra sig utanför sin lägenhet. Hon önskar sig en plats vid ett serviceboende, men har inte fått någon.

– Jag vill inte klaga, men sanningen är den: Helsingfors har glömt sina åldringar.
Elina Leppihalme och Anja Ollila presenterar siffrorna. I Helsingfors bor 13 000 människor äldre än 85. År 2030 är de femtio procent fler.

Diakoniarbetarna är oroliga för de äldre som bor hemma, eftersom hemservicen har brist på personal. Besöken blir korta och svarar enbart på fysiska behov. Deras lösningsförslag är att se till att det finns tillräckligt med yrkesskickliga vårdare, fler olika boendemöjligheter för äldre, samt att staden och tredje sektorn förenar sina krafter.

– Hur ska ni främja äldreomsorgen så att den motsvarar behoven? frågar de kommunalvalskandidaterna.

– Det finns stora problem, men de är inte samma för alla. Jag tror vi kan lösa en del med gemensamt boende, en del med till exempel frivilliga vänner, säger Anna Munsterhjelm (Saml).

– Jag kommer raka vägen från klassrummet där vi talade om hur hemservicen byggts upp i Nordsjö, säger Tuulikki Vuorinen (KD) som är lärare inom social- och hälsovårdsområdet.
Hon berömmer projektet där man minskat vårdarnas arbetsbörda och fått mer tid för åldringarna genom att göra om arbetstiderna och flytta icke-brådskande besök från rusningstiderna.

Maria Ohisalo (Gröna) blickar utomlands och nämner både korridorboenden och studerande som bor billigt på äldreboenden, i utbyte mot att de tillbringar tid med de äldre.

– Det berör också andra än äldre, till exempel rörelsehindrade.

Lotta Keskinen (SFP) kopplar till diskussionen om den allmänna militärtjänstgöringen och föreslår att en civiltjänstgöring för alla också kunde bidra till att lösa problemen med för lite personal i hemservicen och ensamhet bland de äldre.

– Vi har alla ett ansvar att ta hand om våra äldre. Vi är inte så bra på det i Finland, här kunde vi se oss själva i spegeln, säger Pia Kopra (Sannf).

Höga hyror ett problem

Att bo i Helsingfors blir allt dyrare. Varje år har diakoniarbetarna över 12 000 klientkontakter som rör ekonomiska frågor. År 2015 spenderade staden över 2,2 miljoner av utkomststödet på hyresbetalningar.

– Vi måste gå från att släcka bränder till att förebygga problemen, säger Ulla Hännikäinen och Anna Hästö som presenterar diakoniarbetarnas lösningsförslag: I socialarbetet ska fokus ligga på att utveckla människors ekonomiska färdigheter och kontroll över sitt liv. Tillgången till boenderådgivning ska förbättras och tröskeln till den hållas låg.

– Tanken med att flytta utkomststödet från kommunerna till Folkpensionsanstalten var ju att frigöra socialarbetarnas resurser. Vi måste hålla fast vid att det ska finnas tid att möta män-niskor och skapa relationer, säger Ohisalo. Den största faktorn är ändå bostadspolitiken.

Om utbudet var större skulle hyrorna sjunka.

– Om vi håller fast vid de planer som finns kommer det att byggas nya bostäder i Helsingfors, säger Tarja Kantola (SDP).

Liksom de andra kandidaterna påpekar Timo Laaninen (C) att det är systematiska problem som gör boendet dyrt. Hyresvärdarna vet att de kan höja hyran eftersom de får in en del av dem från bostadsstöd.

– Min personliga åsikt är att vi borde få till ett hyrestak. Det hjälper inte att bygga fler dyra bostäder, det hindrar närvårdare och andra lågavlönade från att bo och jobba här, säger Sirkku Ingervo (VF). Vi måste begränsa strävan efter vinst.

– Att hyrorna är så höga beror på ägarnas girighet, säger Kopra.

Hon föreslår en hyresbroms och vill att systemet för stadens ARA-bostäder förändras.
– I akuta situationer kunde kyrkan ordna nödinkvartering.

Hobbyer mot marginalisering

Var tionde barnfamilj i Finland är fattig. Fritidssysselsättningar och hobbyer kunde motverka utslagning och marginalisering och problem senare i livet. Men när musiklektioner eller lagsport kan kosta över 1000 euro per år är det många familjer som inte har råd med hobbyer.
Diakoniarbetarna Nina Klemmt och Pinja Niemi föreslår hobbysedlar för barnfamiljer, fler gratisklubbar efter skoldagen och att föreningar kunde få gratisturer i skolornas gymnastiksalar.
Förslagen får starkt medhåll från kandidaterna. De flesta i panelen tycker att hobbysedeln är en utmärkt idé.

– Barn behöver något annat att göra efter skoldagen, om det är jobbigt hemma. I en hobby får de lära sig saker och utvecklas. Mer klubbverksamhet är också en bra idé, dagen blir lång om föräldrarna jobbar, säger Keskinen.

Emelie Wikblad



På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21
Då du känner dig övergiven av Gud, då är du nära Jesus. Det konstaterar teologen Joanna Öland.

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23

På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00