”Oacceptabelt att alla elever inte får undervisning i sin egen religion”

kyrkslätt. När det är religionstimme i Kyrkslätt undervisas alla barn, oberoende av åskådning, i samma grupp. Oacceptabelt, säger Jarri Vuorio, vars son hör till ortodoxa kyrkan. 16.3.2017 kl. 13:17

Jarri Vuorios familj hör till Ortodoxa kyrkan i Finland. Tre av familjens fyra barn har fått undervisning i egen religion, i deras fall ortodox tro. Men när familjens yngsta barn började i femman i höst blev det stopp.

– Läraren ringde i maj i fjol och frågade om jag visste vad som var på gång. Han hade fått höra att han inte behövs från hösten, barnen ska inte längre få undervisning i ortodox religion.

Orsaken? I familjen Vuorios hemkommun Kyrkslätt har den svenska utbildningssektorn tolkat den nya läroplanen så att det är möjligt eller till och med önskvärt att alla barn undervisas i religion gemensamt. Tanken är att barnen ska följa egna läroplaner, beroende på religionstillhörighet, men i samma grupp.

– Så nu har jag blivit deltidsaktivist, säger Jarri Vuorio.

När Vuorio hörde om beslutet kontaktade han den svenska skolnämnden i Kyrkslätt, som inte tyckte att det var problematiskt att slå ihop de olika undervisningsgrupperna. De kommunala beslutsförfattarna verkade oförstående inför tanken att barn ska ha separat religionsundervisning. Varför kan inte alla vara tillsammans!

– Jag förstår att man tänker så ur majoritetens synvinkel. Rektorerna tycker att det är lättare att ordna religionsundervisning med alla barn i samma grupp. Men för lärarna blir det mycket svårare, jag tycker synd om dem. Och när man gör så tänker man inte på hur det är för barnet att vara den som måste representera sin egen religion i en grupp där majoriteten tror något annat, i stället för att få lära sig om den i en trygg omgivning, säger Vuorio.

Han har fått höra att pojken inte alls ska behöva känna sig annorlunda, eftersom han får bekanta sig med sin egen religion med hjälp av hemläxor som han gör tillsammans med sina föräldrar.

Jarri Vuorio suckar.

– Men det innebär ju att han inte får någon undervisning i sin egen religion i skolan! De motsäger sig själva.

Tillsammans med några andra ortodoxa föräldrar har Jarri Vuorio kämpat envist för sin sak sedan han fick veta om beslutet i våras. Han har varit i kontakt med rektorn, utbildningschefen, Utbildningsstyrelsen, minoritetsombudsmannen och Regionförvaltningsverket.

– Minoritetsombudsmannen byrå vet inte riktigt hur de borde agera, och vi väntar på besked från Regionsförvaltningsverket i Vasa, som har hand om de svenska utbildningsfrågorna.

Experterna vid Utbildningsstyrelsen ställer sig tveksamma till religionsundervisning i gemensam grupp, men de har inte makt att implementera sin syn i kommunerna.

Nu väntar Vuorio på att Regionförvaltningsverkets enhet i Vasa ska komma med ett utslag. Han hoppas på en så tydlig signal att den svenska undervisningssektorn i Kyrkslätt tvingas göra en helomvändning i frågan.

– Det är en fråga om minoritetsrättigheter och tvångsassimilering, men också en jämlikhetsfråga, säger han.

– Undervisning i egen religion signalerar: Ni är värdefulla, ni är värda att få samma sak som alla andra.

Thomas Sundell, jurist vid Regionförvaltningsverkets svenska enhet för bildningsväsendet, säger att beslutet är att vänta på senvåren. Han poängterar att det inte är ett juridiskt bindande beslut utan ett ställningstagande.
– Men det har en viss tyngd, och vi förutsätter att kommunen drar sina egna slutsatser ifall vi skulle komma till att den brutit mot lagen.

Utbildningschef Mikael Flemmich i Kyrkslätt poängterar i sin tur att barnen får undervisning i sin egen religion – skillnaden är bara den att de inte får den av en egen lärare i egna grupper.

– Varje barn följer sitt eget åskådningsämnes egen läroplan. De ortodoxa barnen, till exempel, läser läroplanen för ortodox tro, men i en blandad grupp.

Där håller Jarri Vuorio inte med.

– Kyrkslätt har ingen lärokurs utskriven för ortodox religion, säger han. – Det finns rubriker, men innehållet saknas, vilket innebär att klasslärarna måste improvisera. Det finns heller inga böcker eller eget material för ortodox undervisning.
Flemmich poängterar att undervisningen är gemensam för att det finns en efterfrågan på att diskutera värdefrågor tillsammans.

– Skolans uppgift är ju också att öka förståelsen för olika religioner och åskådningar.

Jag har en känsla av att minoritetsbarnens föräldrar skulle svara: det där är en majoritetssynpunkt.
– Jag förstår vad du menar, men det är pedagogens uppgift att styra diskussionen. Lärarna är måna om att komma fram med den synpunkt som kanske en minoritetsreligion företräder. De lämnar inte ut den där lilla gruppen på minoritetsbarn, utan ser på helheten.

Ett sådant system ställer stora krav på lärarna. De kan knappast ha en massa olika religiösa traditioner i ryggraden samtidigt?
– Jag tycker att man måste se åskådningsämnena som vilka ämnen som helst: vi har inte heller infödda engelsklärare. Man kan vara inläst på saker. Vad är bättre: att ha en utbildad pedagog med en pedagogisk syn på de olika åskådningarna, eller ha en lärare som inte är utbildad pedagog men har ett personligt bagage som gör att man kan ämnet? frågar Flemmich.

Juho Kyntäjä vid Katolska kyrkans kateketiska center säger att några katolska familjer valt att ta bort sina barn från skolornas religionstimmar.

– Det är lagligt att göra så ifall skolan inte kan erbjuda undervisning i egen religion, säger han.

– Hos oss ordnar församlingen ersättande undervisning, men det är fel att vi ska behöva sköta sådant som är skolans uppgift.

Ser du det som problematiskt att vissa skolor ordnar gemensam religionsundervisning för alla?
– Det är klart att det är problematiskt! De skolorna följer inte Utbildningsstyrelsens rekommendationer och de ignorerar religionsfrihetslagen.

Kyntäjä berättar att han fick ett samtal av en mamma som undrade över konstigt material i sitt katolska barns religionsbok. Kyntäjä bad att få namnet på boken, och det visade sig att barnet fick undervisning från en bok som var uppgjord enligt den lutherska läroplanen.

– Det finns ju ingen bok för gemensam religionsundervisning eftersom ett sådant ämne inte existerar. De här skolorna har hittat på ett nytt ämne helt själva, fast det skulle kräva ett riksdagsbeslut.

Han suckar.

– Det finns en lag, och sedan finns det tjänstemän som beslutar om de följer eller inte följer den lagen.

I de finska skolorna i Kyrkslätt får barnen fortfarande undervisning i egen religion. Jarri Vuorio har frågat om det vore möjligt för hans barn, som är tvåspråkigt, att få undervisning på finska i stället. Det var det inte.

Är det sista utvägen då att ta bort barnet ur skolans religionsundervisning och bjuda på den själv, i hemmet?

– Det är en utväg vi funderar på, säger Vuorio.
Men Mikael Flemmich ser det inte som ett alternativ.

– Vi ordnar undervisning i egen religion, även om vi gör det i gemensam grupp. Jag ser det inte som en möjlighet att dra bort barnen ur undervisningen.

Sofia Torvalds
På webbsidan totuusvapauttaa.fi kan man ta del av berättelser om övergrepp i kyrkliga miljöer.

upprop. #sanningenbefriar heter kampanjen som samlar in berättelser om övergrepp och trakasserier i församlingar och kyrkliga sammanhang. 12.12.2017 kl. 09:00
Det var festdag när barnhemmet Dikoni återinvigdes efter renoveringen.

viborg. Skyddshemmet Dikoni i Viborg invigdes för några veckor sedan och glädjen var total. Kyrkpressen var med. 6.12.2017 kl. 12:48
Tapio Luoma, Björn Vikström, Heli Inkinen, Ville Auvinen eller Ilkka Kantola är vår nya ärkebiskop.

ärkebiskopsval. Det kommer antagligen att behövas en andra omgång i ärkebiskopsvalet. Det är också sannolikt att Esbobiskopen Tapio Luoma är av de två som går till andra omgången. Åtminstone om man får tro på stödet just nu. 5.12.2017 kl. 14:38

Dammenbrister. 29.11.2017 kl. 11:23
#dammenbrister avslöjar också trakasserier i kyrkliga sammanhang.

Trakasserier. Också i kyrkan och i kyrkliga sammanhang sker sexuella övergrepp och trakasserier. 29.11.2017 kl. 11:03

Trakasserier. Skammen ska placeras där den hör hemma. Inte hos den som fick sina gränser överträdda, utan hos den som överträdde gränserna. 29.11.2017 kl. 09:55
Tro är mer än försanthållande, säger Bibeln. Men myndigheterna väljer ändå att mäta kunskap.

asylpolitik. Asylsökande som blivit kristna måste utvärderas, men hur kan man mäta tro? Hundratals asylsökande i Finland har döpts och på Migrationsverkets och rättsväsendets lott faller att utvärdera äktheten i deras omvändelse. 24.11.2017 kl. 09:48

äktenskapsfrågan. I en insändare riktad till svenskspråkiga dagstidningar i Finland meddelar 45 präster i Borgå stift att de vill stå för det som varit kyrkans traditionella äktenskapslära. Prästerna säger i insändaren att de inte i något skede kan börja viga eller välsigna samkönade par oberoende av vilka beslut kyrkan kommer att fatta. 25.11.2017 kl. 10:59
Mari Turunen har intervjuat 31 invandrare som konverterat från islam till kristen tro. Intervjuerna har hon sammanställt i boken Kääntyneet.

flyktingar. I sexton år har Nordkorea toppat listan över länder där kristna har svårast att leva. Men nu riskerar Afghanistan att gå förbi. Det beror inte på att förhållandena i Nordkorea förbättrats. 24.11.2017 kl. 09:48

flyktingar. Utvisningshotet mot den kristna afghanska konvertiten som suttit i polisförvar i Krämertskog i Helsingfors är avvärjt, åtminstone tillfälligt. 22.11.2017 kl. 11:26
Slutet nått

Lappo. En konflikt om varifrån Lappo stifts domkapitel ska sköta sitt arbete har pågått i åratal. 7.12.2017 kl. 14:41

Reformationen. Vatikanen har reformationsåret till ära gett ut ett frimärke som föreställer reformatorerna Martin Luther och Philipp Melanchton knäböjande vid Jesus kors. 5.12.2017 kl. 14:56

Rädsla. Över hälften av finländarna är rädda för att tvingas tillbringa sin ålderdom ensamma. 30.11.2017 kl. 15:06