– Svenskarna tycker att jag är exotisk, men jag är i hög grad formad av svensk teologisk och kristen tradition som Peter Halldorf, Tomas Sjödin, Wilfrid Stinissen och tidskriften Pilgrim, säger Patrik Hagman.
– Svenskarna tycker att jag är exotisk, men jag är i hög grad formad av svensk teologisk och kristen tradition som Peter Halldorf, Tomas Sjödin, Wilfrid Stinissen och tidskriften Pilgrim, säger Patrik Hagman.

"Luther märkte inte hur gapet mellan teori och mänsklig erfarenhet växte"

Teologi. Det är tveksamt om människor i dag vet vad de ska ha nåden till, säger teologen Patrik Hagman, som ifrågasätter Luther i en ny bok. 9.2.2017 kl. 00:00

Innan reformationsåret 2017 ens hann börja var vi många som undrade när det egentligen ska ta slut. Vandringarna, andakterna, resorna och mässorna, alla i Luthers fotspår, syns ändlöst många i den kyrka som bär den stora reformatorns namn.

På ett kafé på Slottsgatan i Åbo sitter en finlandssvensk teolog och förklarar varför han är irriterad på hur man talar om Luther.

– I flera hundra år har Luther framställts som den stora hjälten. På 1800-talet var han den stora nationalisten i Tyskland, senare blev han nazisternas hjälte. I Östtyskland var han den stora revolutionären. Och nu ska han vara den stora liberalen. Alla de här bilderna är ungefär lika fel. Det irriterar mig jättemycket, säger Patrik Hagman, författare och universitetslärare i praktisk teologi.

Denna irritation är en av orsakerna till att Hagman, tillsammans med den svenska teologen Joel Halldorf, skrev en bok om Luther, med titeln Inte allena – varför Luthers syn på nåden, Bibeln och tron inte räcker (Libris 2017).

"Risken med reformationsåret är att vi försöker hitta den sanna lutherska kyrkan medan det vi borde försöka hitta är det sanna kristna."

– Vi ville tona ner hysterin. Mitt sätt att vara teolog och kristen är ekumeniskt. Risken med reformationsåret är att vi försöker hitta den sanna lutherska kyrkan medan det vi borde försöka hitta är det sanna kristna. Jag är inte emot Luther, men jag vill inte renodla honom.

Boken är en naturlig fortsättning på den teologipodd, Läsarpodden, som Hagman och Halldorf gör tillsammans.

– Orsaken att vi ens började med podden är att vi tänker väldigt lika. I det här skedet vet jag inte längre vilka som är Joels tankar och vilka som är mina.

Mer spretig än man tror

Bokens titel, Inte allena, syftar på tanken att Luthers lära om nåden ledde till en smal vision av nåden. Det som var en viktig och befriande insikt för Luther, nämligen att det är nåden som frälser, är nödvändigtvis inte en balanserad summering av den kristna tron.

En av era poänger är att tanken att människan växer genom goda gärningar var en vanlig uppfattning under medeltiden men att Luther glömde bort den. Varför blev det så?

– Det undrar jag själv. Det är jättemärkligt. Men som jag uppfattar det så finns det ett drag hos Luther som gör att han börjar jaga teorier och inte märker hur gapet mellan teori och mänsklig erfarenhet växer. Han kommer fram till att det är ett sätt att förneka vårt beroende av Guds nåd om vi uppfattar att några av de goda gärningar vi gör är värdefulla.

"Det finns ett drag hos Luther som gör att han börjar jaga teorier och inte märker hur gapet mellan teori och mänsklig erfarenhet växer."

Problemet är att det inte fungerar så i verkligheten, säger Hagman.

– Det är en ganska självklar insikt att till exempel goda vanor formar vem vi är. Det ska nog ganska mycket till att förneka det, vilket Luther gör.

– Det att ingen människa skulle bli god av att göra goda gärningar motsvarar inte vår mänskliga erfarenhet. När vi måste lyfta upp det här på ett abstrakt andligt plan så klipps förankringen till vårt vardagsliv. Och det är ett ganska vanligt problem i lutherska sammanhang.

Luthers rädsla för gärningslära drev enligt Hagman och Halldorf undan den konkreta vägledningen i det kristna livet och underminerade grunden för trons konkreta, materiella sida.

– Det här är lite av en paradox. Luther själv uppfattade att det var viktigt med goda vanor, som att börja dagen med morgonandakt och avsluta den med kvällsandakt. Men ändå är de goda vanorna svåra att motivera utgående från hans teorier.

När Hagman själv var yngre och sökte vägledning märkte han att många präster var väldigt obekväma i rollen att undervisa människor om hur de skulle leva sina liv.

– De kunde undervisa i Bibeln och hur vi bör tänka men mycket litet om hur vi bör göra.

Varför är det då viktigt med de goda vanorna? Jo, Hagman tror i och för sig på människans goda vilja, men är mindre benägen att tro på hennes förmåga.

– Ett sätt att förstå kyrkans uppdrag är att säga att kyrkan ska hjälpa människor att leva sina liv här på ett bra sätt Vi klarar inte av saker ensamma, vi behöver vägledning och rutiner. Vi behöver en gemenskap som stöder oss för att kunna utvecklas som människor.

– Dessutom är det tveksamt om människor i dag överhuvudtaget är särskilt bekymrade över hur lagen plågar deras samvete, och då vet de heller inte vad de ska med nåden till. Lagens hot har i stället ersatts av tidens falska krav, som till exempel kraven att vara produktiv, effektiv, sexig och populär. Men medan lagen i Luthers mening handlar om rättmätiga krav på oss bygger dessa krav på lögn.

Den moderna psykologin har kommit hela vägen runt

Våra identiteters formbarhet lyfts numera också fram i postmodern filosofi och psykologi. Det har dykt upp olika former av kognitiv terapi, där våra handlingar ska förändra hur vi tänker. Rörelsen går utifrån in, i stället för inifrån ut.

"I den tidiga kyrkans gudstjänstliv och i det tidiga klosterväsendet var det en självklarhet att vi i vårt förhållande till Gud påverkas av vad vi gör med vår kropp."

– Det är rätt intressant, för på den punkten har ju den moderna psykologin kommit hela vägen runt, ungefär till den punkt de gamla grekerna var på. I den tidiga kyrkans gudstjänstliv och i det tidiga klosterväsendet var det en självklarhet att vi i vårt förhållande till Gud påverkas av vad vi gör med vår kropp.

Han värjer sig ändå för en för mekanisk syn på människan.

– Vi får inte heller ha för stor tilltro till disciplin. Jag har märkt att vissa av mina studenter är väldigt inspirerade av olika lärjungaträningsprogram. Jag får ibland känslan att de tror att de kan arbeta med sitt andliga liv som de arbetar med sina muskler. Men våra ansträningar kan aldrig ersätta livserfarenheten. I det andliga livet är det livet självt som lär oss.

Det här är en förkortad version av artikeln med Patrik Hagman. Läs hela texten i Kyrkpressen nr. 6/2017.

Christa Mickelsson



BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39