Riksdagen kommer sannolikt att behandla ett medborgarinitiativ om eutanasi, det vill säga aktiv dödshjälp, nästa år.
Riksdagen kommer sannolikt att behandla ett medborgarinitiativ om eutanasi, det vill säga aktiv dödshjälp, nästa år.

Måste våga tala om smärtan

eutanasi.

Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan.

24.11.2016 kl. 13:25

Hikka Olkinuora är präst med lång erfarenhet av hur vården ser ut i livets slutskede. Hon tycker ändå att varken läkare eller präster som yrkeskår kan profilera sig för eller emot eutanasi.

– Hälften av läkarna är för eutanasi, men bara trettio procent av dem är villiga att utföra det. Prästernas uppgift påminner om läkarnas: att försvara livet.

Personligen anser hon ändå att eutanasi är en fråga som måste diskuteras.

– Varifrån kommer smärtan, från Gud eller från djävulen? Det är en viktig diskussion. Vi kristna och kyrkan måste diskutera liv, död och samvete. Det är ju inte så länge sedan självmord ansågs vara synd. Det är fel att se palliativ vård och eutanasi som motsatser eller alternativ. Smärtlindringen måste utvecklas, men det behöver inte utesluta eutanasi.

När Olkinuora ställer frågan ”vems är livet?” hänvisar hon till att en tiondel av smärtorna inte kan lindras.

– Om livet är en gåva av Gud så tar han det då tillbaka om jag ger det åt honom? Det är svårt att integreras med en älskande Gud då man ser människor dö i smärta. Att Gud är med oss i lidandet blir då ofta bara tomt prat.

Litar på etiken

Hilkka Olkinuora skissar upp ett scenario där en dödssjuk människa får fatta sitt eget beslut utan tvång eller utpressning från omgivningen.

– Vi kan ha det som i Holland och Belgien, där det ryktas om att situationen har slunkit dem ur händerna. Det måste vara seriösa initiativ och en seriös läkarkår.

Eutanasifallen i Belgien har ökat åttafaldigt mellan år 2003 och 2013. De flesta har gällt cancersjuka personer under 80 år. Men för den största ökningen står över 80-åringar utan cancer, personer som inte förväntades dö inom en nära framtid.

I Holland har även unga människor ansökt om eutanasi för depression, och några har till och med beviljats dödshjälp. Allt oftare vill äkta par ha eutanasi då den ena är dödssjuk och den andra inte vill fortsätta leva ensam. År 2008 meddelade ett försäkringsbolag i Oregon i USA att de upphör att betala ersättningar till två cancersjuka kunder. I stället erbjöd sig bolaget att bekosta eutanasi.

Olkinuora litar trots det på att eutanasi inte kommer att missbrukas ifall medborgarinitiativet godkänns av riksdagen

– Jag litar på etiken. Men vi måste arbeta för att människan ska vara värdefull i sig själv och för att livet inte värderas i ekonomiska eller produktiva termer. Redan nu fattas vårdbeslut på sådana grunder. Att påstå något annat är hyckleri.

Hon har jordfäst flera cancersjuka som på egen hand avslutat sitt liv.

– En del får en smärtfri död och andra tar döden i egna händer. Jag har stött på fall där människor misslyckats horribelt. Är det möjligt att få medicinsk assistans att dö eller måste man göra själv göra amatörmässiga försök för att slippa smärtorna?

Galluparna missvisande

Riksdagsman Peter Östman (KD) ser inte att det är möjligt att försvara eutanasi ur kristen synvinkel.

– Till livet hör bättre och sämre dagar. En del människor föds friska och andra med handikapp. En del människor blir sjuka under livets gång. Mäniskorna har ett unikt värde som ska bevaras.

Han tror inte på att galluparna ger rätt svar när resultatet visar att majoriteten av finländarna är för eutanasi.

– Får man plötsligt frågan om sin inställning till eutanasi ligger det nära till hands att man utan att tänka efter vad det egentligen innebär svarar jakande på frågan.

Han anser att man i debatten kan blanda ihop aktiv och passiv eutanasi.

– Uttrycket passiv eutanasi borde egentligen inte användas. Man borde tala om palliativ vård. När man avstår från behandling då läkarna konstaterat att det inte finns något medicinskt hopp ska patienten få fortsatt god vård och tillgång till all smärtstillande medicin. Men minst lika viktigt är tillgången till medmänsklig närhet. Vården borde ha tillräckliga resurser för det ifall inga anhöriga finns.

Östman undrar vad som menas då man talar om att ingen vill ligga livlös på konstgjort väg.

– Vad är konstgjord väg? Det är inte meningen vi ska hålla liv i någon på konstgjord väg när livet mänskligt och medicinskt sett är slut. Men eutanasi, alltså aktiv dödshjälp, är en helt annan sak.

– Den medicinska vetenskapen och de palliativa vården går framåt hela tiden. Ingen behöver vara rädd att lida med smärta den sista tiden i livet.

Han förespråkar att man i stället borde utveckla äldreomsorgen, både hemservicen och institutionerna.

– Behovet av vård ökar hela tiden medan resurserna minskar. Då får åldringarna lätt ångest inför döden. Folk orkar inte leva.

Dem samvetsfrihet som föreslås bli erbjuden åt vårdpersonalen ger Östman inte mycket för.

– Hur länge kommer den att hålla? undrar han. Friheten att inte behöva delta i abortingrepp existerar i praktiken inte.

I den kristdemokratiska riksdagsgruppen finns två läkare. Gruppen är enigt emot eutanasi. Peter Östman har också personlig erfarehet av att ställas inför en svår valsituation som gällde en nära anhörig.

– Risken är att man i valsituationer gör felbedömningar.

Östman tippar att medborgainitiativet kommer får de 50 000 namn som krävs och att det tas upp i riksdagen under våren.

– Om riksdagsmännen håller fast vid de åsikter de representerade i valmaskinerna inför valet kommer initiativet att gå igenom. Men vi får hoppas att det förs en ordentlig debatt som öppnar ögonen för många.

Fjärmats från döden

Hans-Christer Laggnäs, pensionerad sjukhuspräst, tror att eutanasidiskussionen kan vara en följd av att människorna fjärmats från döden och inte är beredda att sätta sig in i den.

– Jag tror att de flesta förespråkarna inte upplevt hur det är att sitta hos en döende människa.

Laggnäs ser också en fara för att ekonomiska aspekter vägs in i besluten.

– Då är man inne på farliga vägar. Risken är att det blir så.

Under sina 25 år som sjukhuspräst har han inte hört om någon som upplevt påtryckning i ett vårdbeslut.

– Även om det inte är etiskt att förlänga lidandet finns det idag många nivåer av smärtlindring. Den hör till basvården. Även om all smärta inte kan utplånas så blir den i alla fall uthärdlig.

Han undrar också vem som ska assistera vid eutanasi.

– Det är fel att tala för eutanasi och sedan lägga ansvaret för utförandet på andra, alltså läkarna.

Johan Sandberg



Kvartetten som vigdes till tjänst var Joakim Oldmark, Tuomas Toivonen, Eva Ahl-Waris och Kirsi Saarinen.

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift fyra nya präster. 8.1.2024 kl. 11:18
Stina Lindgård, Rolf Steffansson och Maria Sten har fått titeln "prost", en hederstitel för en förtjänt präst.

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46
Fram till slutet av november hade 20 339 barn under ett år döpts i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

MEDLEMMAR. Enligt en prognos från enheten för Kyrkans forskning och utbildning är antalet medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ca 3 558 000 i slutet av 2023. 29.12.2023 kl. 16:06
Carola Juselis vet vad det är att mista ett barn man aldrig riktigt hunnit lära känna.

sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01
Under namnet Mindyjoysbokhylla inspirerar Mindy till läsning på Instagram och Facebook.

litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21
Intervju med Kateryna Dunjak utanför Kiev i december 2019. Här besöker Dunjak döttrarnas grav. Anna-Lena Laurén till vänster.

RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26
Några av Mark Levengoods livs mest meningsfulla jular var när han arbetade på långvården med gamla människor.

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58
Som en del av försoningsprogrammet tar Musalaha deltagarna ut på utfärder i öknen. Den här bilden är från ett tidigare år.

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00
Många av oss känner oss särskilt ensamma kring jul, det är inget man är ensam om säger pastorn Markus Österlund.

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59
Niklas Wallis (till vänster) är kyrkoherde i Kronoby. År 2024 får han stöd av de pensionerade herdarna Timo Saitajoki och Anders Store.

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37
Elefteria Apostolidou växte upp med hemspråken finska och grekiska, men jobbar nu på svenska.

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59
Musikern Jukka Leppilampi har varit en aktiv artist i fyra decennier.

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38
Det som är omöjligt att förlåta kan kanske försonas, säger Patricia Tudor-Sandahl.

Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09
Ett stenkast från tågstationen i Åbo driver ett gäng birgittinsystrar ett gästhem.

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43
”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29
Mohammed Nasser i Borgå ska aldrig ge upp sitt blåa palestinska flyktingspass.

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55