Kyrkans framtidskommitté har visionerat om hur kyrkan ser ut om 25-30 år. Vi bad Wilfred Hildonen teckna sin egen framtidsvision.
Kyrkans framtidskommitté har visionerat om hur kyrkan ser ut om 25-30 år. Vi bad Wilfred Hildonen teckna sin egen framtidsvision.

Får Kyrkostyrelsens svenska avdelning plats i framtidens kyrka?

Framtidskyrka.

Kyrkoråden försvinner. Kyrkomötesdelegaterna blir färre. Kyrkostyrelsen omorganiseras och KSCA läggs ner. De här förslagen ska förenkla beslutsfattandet och anpassa kyrkan till ett lägre medlemstal.

3.11.2016 kl. 01:00

Förslagen ovan kommer från Kyrkans framtidskommitté som i sin rapport tar ställning till hur kyrkans organisation borde förnyas. Kommittén utsågs i maj 2015 av Kyrkomötet, det högsta beslutsfattande organet för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

– Vi har försökt se på helheten ur långt tidsperspektiv och funderat på hur kyrkan kan se ut om 25-30 år. Vi har varit radikala och vänt upp och ner på allt. Församlingarna är viktigast och våra förslag utgår från hur de bäst kan gynnas, säger Eivor Pitkänen, kaplan i Jyväskylä och medlem i framtidskommittén.

Att förslagen är radikala skriver också de som Kyrkpressen talat med under. Något akut hot mot det svenska språkets ställning i kyrkan ser man däremot inte. För det borgar skrivningen: ”I alla beslut som gäller församlingarna bör man trygga svenska språkets ställning och arbetet bland språkliga och kulturella minoriteter.”

– Men det står ändå inget om vad det betyder, påpekar Mats Lindgård, kyrkoherde i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Han berömmer kommittén för deras omfattande arbete på en så kort tid.

– Många fräscha tankar förs fram, men just nu är det mycket som inte är konkretiserat. Det ska bli intressant att se hur Kyrkomötet går vidare med förslagen, säger han.

Biskop Björn Vikström och direktorn för kyrkans svenska central (KCSA) Sixten Ekstrand oroar sig för att ombuden i kyrkomötet föreslås minska från 109 till 80. De svenskspråkiga ombuden minskar då från sex till fyra, en präst och två lekmannaombud plus ett ombud för Åland. Det betyder en präst och en lekman färre än idag. Ålands ombud är inte ifrågasatt.

– Jag ställer mig kritiskt till det förslaget. Jag tror inte vi försnabbar kyrkomötets långsamma beslutsprocess så här. I stället kunde man sänka gränsen för beslut som kräver kvalificerad majoritet från 75 procent till två tredjedelar, säger biskopen.

Ekstrand ser en risk i att de svenskspråkiga blir så få att de inte får representation i alla utskott.

Genom att minska antalet ombud i kyrkomötet hoppas kommittén kunna göra arbetet där mera effektivt.

– Kyrkomötet ska stifta lagar som berör kyrkan. Då är det viktigare vem som blir invald än hur många de är. Vi anser också att antalet ombud från Borgå stift ska räcka, säger Pitkänen.

En enda svensk enhet

Den största förändringen som kommittén föreslår berör Kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsens verksamhetsavdelning samt kyrkans utbildningscentral, forskningscentral och informationscentral föreslås läggas ner. Deras uppgifter samt merparten av de anställda överförs till Kyrkans utvecklingstjänster, en ny enhet som ska bildas. Personalen inom berörda enheter minskar med trettio procent, från nuvarande cirka 120 till 80. Enligt förslaget läggs även KCSA ner och funktionerna samt en del av personalen överförs till domkapitlet i Borgå stift.

– Avsikten är att göra en stark svensk enhet i stället för domkapitlet och KCSA. Exakt hur det ska gå till i praktiken vet man ännu inte. Vi är underförstådda med att också personalstyrkan på KCSA kommer att minska, men det är för tidigt att säga hur det kommer att påverka oss, säger Ekstrand.

Enligt honom beror mycket på var enheten placeras. Han nämner Borgå eller Helsingfors som möjliga orter.

– Blir det i Borgå kommer enheten att bli som en autonom kyrka i kyrkan och vi kommer att distanseras från de finskspråkiga. Vi förlorar synergieffekter och idéer. Placeras enheten i Helsingfors bibehålls kontakterna till Kyrkostyrelsen men det medför andra nackdelar.

Att flytta domkapitlet till Helsingfors är en främmande tanke för biskopen. Han ser också en ekonomisk risk.

– Idag har KCSA och domkapitlet två skilda budgetar och slås de ihop borde det beaktas med ett proportionellt större belopp än för den finska sidan som ska budgetera för både domkapitlen och den nya enheten. Risken är att vi måste motivera det som ser ut som en större pott. Klarar vi inte det kan vi förlora resurser.

För Mats Lindgård är det viktigt att domkapitlets ställning är stark. Han tycker också det är viktigt att man även i fortsättningen hör svenska i Kyrkostyrelsens kafferum och att man fortsätter producerar material på svenska där.

– Upphör KCSA berör det Borgå stift. Jag förstår inte varför KCSA inte kan vara en del av Kyrkans utvecklingstjänst.

Detaljerna kring hur KCSA:s uppgifter ska fördelas har kommittén inte tänkt närmare på.

– Men då Kyrkostyrelsens verksamhetsavdelning bantas bör också KCSA beröras. Det viktiga är att Borgå stift finns kvar och att det svenska arbetet inom kyrkan fortsätter. Det kan inte kyrkliga strukturer kväva. Jag ser också stiftet som ett starkare organ än KCSA, säger Pitkänen.

Som svenskspråkig på en helfinsk ort ser hon det som viktigt att Borgå stift övertar KCSA:s ansvar för de svenskspråkiga som är bosatta utanför stiftet.

Stiftsfullmäktige slopas

Både Pitkänen och Ekstrand påpekar att det handlar om förslag som Kyrkomötet ska diskutera första gången i höst.

– Det här är inget vi tar stress för här i huset. Alla förslag kommer ändå inte att förverkligas. Vi följer med diskussionen och är beredda att agera. Det här är en process som kommer att ta två till fyra år, kanske längre, säger Ekstrand

Pitkänen tror det kommer att ta minst tre år innan något av förslagen förverkligas.

– Många förslag kräver en ändring i kyrkolagen. Men de förslag som gäller verksamhetskulturen kan man börja genomföra genast, säger hon.

Enligt förslaget ska också kyrkoråden och stiftsfullmäktigen försvinna. Kyrkorådens uppgifter tas över av kyrkofullmäktige och en ledningsgrupp som består av anställda och förtroendevalda.

Mats Lindgård är öppen att diskutera vidare det förslaget.

– Jag har inte bildat mig någon åsikt i den frågan ännu. Beroende på hur den förverkligas och hur samfälligheten ser ut kan en ledningsgrupp vara bra. Den kan reagera snabbare och mera flexibelt än ett kyrkoråd. Men lekmannainflytandet riskerar samtidigt minska.

Han ser ett problem med ledningsgrupper i samfälligheter med många församlingar.

– En ledningsgrupp till exempel i Helsingfors blir stor och otymplig då varje församlings kyrkoherde, ledande tjänsteman och några lekmän ska vara representerade. Och jag har svårt att tänka mig en ledningsgrupp där inte alla församlingars kyrkoherdar är medlemmar.

Framtidskommittén har inte haft någon representant från Borgå stift och Björn Vikström är den enda som hörts av kommittén. Ekstrand ser det som en brist att inte flera svenskspråkiga hörts.

– Det syns till exempel i att kommittén saknar den historiska kunskapen om Borgå stift. För elva år sedan övergav vi modellen med stiftsråd då KCSA bildades. Nu går vi i princip tillbaka i tiden.

Johan Sandberg
Wilfred Hildonen



Olja kan bli ett element vid konfirmation och vigsel i framtidens kyrkohandbok.

BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34
Boken "Otillräcklig" har blivit en försäljningsframgång i Danmark. Den har utkommit på svenska och norska, och översätts nu till engelska.

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24
Lina Teir spelar många instrument, men närmast henne är ändå fiolen.

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05
Sirpa Tolppanen betonar vikten av inkludering i arbetet med att bygga gemenskap från grunden.

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34
Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56
32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

PRÄSTER. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 5.4.2024 kl. 11:23
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

Olja kan bli ett element vid konfirmation och vigsel i framtidens kyrkohandbok.

BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34
Boken "Otillräcklig" har blivit en försäljningsframgång i Danmark. Den har utkommit på svenska och norska, och översätts nu till engelska.

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24
Lina Teir spelar många instrument, men närmast henne är ändå fiolen.

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05
Sirpa Tolppanen betonar vikten av inkludering i arbetet med att bygga gemenskap från grunden.

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34
Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56