Andrey Heikkilä från Finska Missionssällskapet uttrycker oro för dem som utför missionsverksamhet i Ryssland utan officiellt samarbete med en lokal kyrka. Från den 20 juli är det ett brott mot den ryska religionslagen.
Andrey Heikkilä från Finska Missionssällskapet uttrycker oro för dem som utför missionsverksamhet i Ryssland utan officiellt samarbete med en lokal kyrka. Från den 20 juli är det ett brott mot den ryska religionslagen.

Strängare lagar om mission i Ryssland kräver anpassning

ryssland. – Det begränsar men utestänger inte möjligheten att verka, säger Andrey Heikkilä från Finska Missionssällskapet om ny rysk religionslag. I Pingstkyrkan är man ändå oroliga för hur lagen kommer att verkställas. 2.8.2016 kl. 08:56

Den nya antiterrorlag som trädde i kraft i Ryssland den 20 juli innebär bland annat att säkerhetstjänsten har utökad tillgång till människors kommunikation, sänkt straffbarhetsålder och strängare krav på att rapportera brott. Men Andrey Heikkilä som arbetar för ingermanländska kyrkan och Finska Missionssällskapet (FMS) i Ryssland reagerar på ändringarna i religionslagen.

– Lagen kom som en blixt från klar himmel, säger han.

Missionsverksamhet, också kallat religionspropaganda, är nu begränsad till platser som tillhör religiösa samfund eller är ämnade för religiös verksamhet.

– Du kan inte predika på gatan eller på internet, konstaterar Heikkilä.

Förbjudet området är också bostadshus. Där är ändå religiösa förrättningar, som gudstjänster och dop, tillåtna. Missionärer måste bära med sig ett dokument över vem de är och kunna visa att de arbetar med en kyrka eller ett samfund i Ryssland.

Lagbrott kan ge böter på upp till en miljon rubel, eller ungefär 15 000 euro. Utländska missionärer som bryter mot lagen utvisas och får inreseförbud på fem till tio år.

Lugnt så länge lagen följs

Andrey och Christina Heikkilä har arbetat som missionärer för Finska Missionssällskapet i Ryssland sedan 2009. Andrey Heikkilä är administrativ direktör vid Teologiska Institutet, den ingermanländska lutherska kyrkans utbildningscenter.

– Vi får hela tiden följa med det som förändras och anpassa arbetet till det, säger Andrey Heikkilä. Under de senaste fem åren har läget för religiösa organisationer varit bra i Ryssland. Missionsarbetet har skett flexibelt och samarbetet mellan kyrkan och staten har varit bra.

Hur de nya lagarna kommer att tillämpas i praktiken är ännu oklart. Innan lagen stiftades hade många tusen brev och kritiska inlägg riktats till riksdagen.

– Men den ingermanländska kyrkan har inte reagerat så kraftigt, säger Christina Heikkilä.

Andrey tror att kyrkan inte vill skrämma upp sina samarbetspartner i Finland. Själv förespråkar han god kännedom om lagen.

– Vi gör allt vårt arbete väldigt öppet, i samarbete med den ingermanländska kyrkan. Man måste kämpa och förklara och känna till sina rättigheter. Vi är måna om att studera lagarna och inte alltid lita på att myndigheterna vet bäst.

Det har länge varit FMS linje att anpassa sin verksamhet till kyrkan och de lokala församlingar som finns.

– Jag är orolig för dem som gör ett bra arbete men inte samarbetar med någon kyrka, säger Andrey Heikkilä. Jag uppmanar dem att göra ett skriftlig avtal med en kyrka i enlighet med lagen.

Om människor inte vet hur lagen fungerar i praktiken tror Christina Heikkilä det kan avskräcka från att resa till Ryssland. Men så länge man följer lagen finns det ingen anledning till oro, påpekar Andrey. Etablerade organisationer som Finska Missionssällskapet kan hjälpa dem som vill utföra missionsarbete.

”Kontroll behövs”

Antiterrorlagarna var i sig väntade, de har diskuterats i riksdagen sedan april. Antiterrorlagar finns i många länder, konstaterar Andrey Heikkilä. Den nya lagen syftar till att stöda ett stabilt liv i Ryssland genom att myndigheterna har kontroll över vad som sker i landet och på sociala medier.

– Jag tycker lagen är jättebra. Jag stöder allt förutom religionsdelen, säger Heikkilä. Det behövs bättre säkerhet i Ryssland. Landet är stort och det är turbulenta tider.

Lagen har också väckt motstånd. Mobiloperatörer klagar på att myndigheterna nu kräver att alla textmeddelanden och telefonsamtal lagras i sex månader, istället för som tidigare i tolv timmar. Skärpta krav på att rapportera lagbrott har också väckt reaktioner.

Exceptionellt är också att det här lagpaketet var det sista riksdagen stiftade, innan den avslutade sin verksamhet den 25 juni, konstaterar Heikkilä. Till hösten väljs en ny riksdag.

– Det sista beslutet som togs i riksdagen innehöll de strängaste lagar som fattats i nutids-Ryssland, tycker Heikkilä.

Oro i Pingstkyrkan

Förutom lutheraner verkar fyra olika pingstsamfund i Ryssland, dessutom en stor baptiströrelse, metodistkyrka och övriga pingstkarismatiska grupper.

– Vi har varit ganska oroade över hur det ska gå med arbetet för de evangeliska kyrkorna i Ryssland, säger Kenneth Grönroos, som är styrelseordförande för Finlands svenska Pingstmission. – Mycket tyder på att det blir allt trängre för dem.

– Tillsvidare har inget alarmerande hänt, men det är svårt för samfund att arbeta då lagen är så otydligt skriven att den tolkas väldigt olika lokalt.

Han säger att samfunden naturligtvis förstår att Putin kämpar med en växande grad av extremism och måste ta itu med den.

– Men i Ryssland finns en gammal KGB-tradition som aktiveras i svåra situationer och kan göra livet svårt för många.

Han hänvisar till exempel till att det är många pingstkyrkor som haft svårt att få sina lokalförsamlingar registrerade.

– Framför allt har de haft svårt att registrera sina byggnader, vilket i extremfall lett till att en bulldozer dykt upp och jämnat byggnaden med marken. Ofta hänvisas till formella skäl, någon obetydlig formalitet som att byggnadslov saknas.

Han menar också att historien visar att det oftast funnits en ohelig allians mellan ortodoxa kyrkan och regimen, en allians som i historien lett till att de evangelikala samfunden haft svårt att verka i landet.

– Den här oron lever kvar och har nu fått ny näring.

Emelie Melin/Sofia Torvalds
Emelie Melin

ekonomisk utredning. Församlingarna i Helsingfors ska beställa en utomstående utredning av ekonomin. 15.1.2018 kl. 11:32

ärkebiskopval 2018. I en palett på fem ärkebiskopskandidater sticker Heli Inkinen ut som den enda kvinnan. Hon konstaterar att det här är symptomatiskt för den kyrka hon jobbat och verkat i i över 30 år. Och hon vill förändring. 14.1.2018 kl. 16:54
Zacharias Topelius vid sitt arbetsbord i Björkudden i Sibbo år 1897. Bilden till höger visar utkastet till ”Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt” som skrevs 1887.

Jubileum. Under sin uppväxt i Nykarleby var Zacharias Topelius en flitig kyrkobesökare. Den söndag han inte varit i kyrkan skrev han ”okyrka” i sin dagbok. Kom han för sent till gudstjänsten gick han upp på läktaren för att inte störa. 12.1.2018 kl. 17:53
Miika Auvinen

förföljelse. Nordkorea och Afghanistan är de farligaste länderna att leva i som kristen. Nordkorea har toppat listan flera år men nu har den tvivelaktiga äran att inneha tätpositionen hotats av Afghanistan. 10.1.2018 kl. 13:22
Tapio Luoma uppskattar erfarenheterna både från de österbottniska församlingarna och den urbana miljön som biskop i Esbo stift.

ärkebiskopsval. Esbobiskopen Tapio Luoma är först ut i KP:s fem kandidatporträtt 4.1.2018 kl. 15:35

jul. Ett ord på bara tre bokstäver. Men ett ord som framkallar så mycket känslor, minnen och gläjde. Men också sorg. Karin Erlandsson berättar om minnen av sin barndoms jular. Och hur hon ser på julen idag. 22.12.2017 kl. 09:39

julevangeliet. Det var tur att julevangeliet skrevs av en så förnuftig och sansad människa som just evangelisten och läkaren Lukas. Hade han inte tagit sig an uppdraget hade julevangeliet kanske skrivits av en Terjärvbo. Eller ännu värre, en sportreporter... 21.12.2017 kl. 09:15

Kyrkpressen. Nummer 50 på webben redan idag. 15.12.2017 kl. 17:16
Teemu Laajasalo är ny biskop i Helsingfors. Han hoppas att kyrkan ska klara en åsiktsmångfald.

Helsingfors. Biskop Teemu Laajasalo önskar helsingforsarna en jul utan vardagssorger. 15.12.2017 kl. 10:00
Psykiskt illamående kostar, både de som drabbas, deras nära och samhället. Organisationer och frivilliga erbjuder stödformer som sjukvården inte kan ge.

psykisk ohälsa. Över en miljon finländare drabbas varje år av psykisk ohälsa. Föreningen Sympati hör till dem som sprider kunskap, öppnar sina dörrar och delar erfarenheter för att främja mental hälsa. 14.12.2017 kl. 15:12
Slutet nått

Ärkebiskopsvalet 2018. Fyra av fem av de uppställda kandidaterna i ärkebiskopsvalet kommer att predika på Tomasmässor i Helsingfors innan ärkebiskopsvalets första omgång den 8 februari. 11.1.2018 kl. 07:15

Rättsprocess. Árpád Kovács som är präst och verksam i Uleåborgs stift har valt att gå vidare till Norra Finlands förvaltningsdomstol med den skriftliga varning han fått av Uleåborg domkapitel. 10.1.2018 kl. 10:02

dop. En frikyrka i Uleåborg, Oulun Lähetysseurakunta, har under de senaste åren ibland döpt församlingsmedlemmar under ordinarie öppettider i den kommunala simhallen i Raksila. 10.1.2018 kl. 09:09