Här, på tidningsryggen, har Kyrkpressens vits haft sin plats sedan över 20 år tillbaka.
Här, på tidningsryggen, har Kyrkpressens vits haft sin plats sedan över 20 år tillbaka.

Vad är vitsen? (Och varför är den så dålig?)

vitsen. I höst blev det tjugo år sedan Kyrkpressens första vits publicerades. Den var ett resultat av spontan brainstorming en sen kväll. 5.1.2016 kl. 00:00

Det var en måndagskväll på Kyrkpressens redaktion, på den tiden belägen på Bangatan i Helsingfors. Rolf af Hällström minns:

– Vi var bland de första tidningarna som började göra vår layout själva, på redaktionen. Ben Fernström, som redigerade tidningen på den tiden, tyckte om att experimentera och kolla vad som egentligen var möjligt att göra i layoutväg, säger af Hällström som var den som, tillsammans med Fernström, kom på idén att ha en vits i Kyrkpressen.

Ben Fernström upptäckte att det gick att skriva också på tvären – tidningen Västra Nyland hade på den tiden en linjal som löpte längs tidningsryggen.

– Vi tänkte att en vits skulle vara en rolig idé. Vi bestämde att det här gör vi, och så gick vi över till Bengt Lassus som var verksamhetsledare för Församlingsförbundet på den tiden och satt i rummet intill. Han levererade en vits.

År 1995 var det Olav S. Melin som var Kyrkpressens chefredaktör.

– Vi frågade aldrig honom om lov. Vi sa ingenting om hela saken, folk fick upptäcka vitsen själva. I åratal var det många som inte hade en aning om att vitsen fanns där, på tvären, säger af Hällström.

Senare har den till och med blivit ett ämne för finlandssvenska frågesporter. Under åren har vitsen blivit bekant för de flesta. En KP-redaktör åkte taxi i Jakobstad, och efter att det blev klart vad hon jobbade med började chauffören genast berätta vilka vitsar han gillat allra mest.

Kyrkpressens första vits publicerades 24.8.1995 och lydde: ”Planet mellan Paris och New York fick motorstopp och började snabbt förlora höjd. Passagerarna blev oroliga och någon ropade i sin förtvivlan: ”Finns här ingen präst som kan göra något kyrkligt?” En finlandssvensk församlingspastor som råkade vara på plats steg upp och började samla upp en kollekt.”

Svårt välja rätt

Under åren har vitsen varit en både rolig och utmanande arbetsuppgift för tidningens redaktörer. För att en vits ska anses vara lämplig måste åtminstone någon på redaktionen tycka att den är rolig och dessutom måste den ha en koppling till kyrka eller tro.

Den redaktör som får uppdraget har det inte lätt och brukar ofta högljutt beklaga sitt öde. Alla redaktionens vitsböcker och de vanligaste webbsidorna med vitsar är sedan länge genomlästa och använda. Den som tror sig ha hittat något nytt bemöts oftast med ett brutalt: Den där har vi haft.

Dessutom är alla vitsar inte lämpliga, och många har censurerats redan på idéstadiet. Kyrkpressens tidigare annonsredaktör Marianne Tanttinen minns särskilt en som aldrig fick komma i tidningen.

– Den handlade om en gris och tyvärr minns jag den fortfarande, beklagar hon.

Rolf af Hällström minns att vitsen om bondhustruns begravning väckte kritik bland läsarna.

– Det var den där om att kistbärarna snubblade på kyrktröskeln och hustrun vaknade till liv igen. När hon dog ”på nytt” sa mannen så här när de kom till tröskeln: Ta det försiktigt nu, det var här olyckan hände förra gången.

– Den gillades inte av alla.

Vems perspektiv?

En annan vits som en del ansåg vara olämplig var den som handlade om kråkor som bosatt sig i kyrktornet. Vaktmästaren föreslog: Det är inte svårt att bli av med dem, döp och konfirmera dem bara så flyger de nog sin kos.
Orsaken till att en del kyrkliga vitsar väcker delade känslor är kanske perspektivet. Då kyrkan gör sig lustig över sin egen verksamhet, idkar självironi (som i vitsen om kråkorna), kan det vara något som är väldigt roligt för en del av dem som är ”innanför” men som kan uppfattas som hädiskt och fult av andra. Präster berättar antagligen mycket mer bitska vitsar om kyrkans verksamhet om enbart andra präster är närvarande.

Men Kyrkpressen lever med en delad identitet: de som jobbar på tidningen känner ofta att de befinner sig ”innanför” i den kyrkliga kulturen, men läsarna uppfattar inte nödvändigtvis saken på samma sätt.
Kanske därför väckte vitsen om hur Gud, Jesus och den heliga Anden spelade golf negativa reaktioner. Efter att den publicerats kom ett samtal till redaktionen: Kan ni inte bara ha vitsar om barn som säger gulliga saker.

Utmaning!

När jag surfar på sökorden ”Kyrkpressens vits” hittar jag folk som anser att Kyrkpressens vitsar är rekorddåliga. Jag utmanar alla dem som tycker så att komma till redaktionen en måndagseftermiddag och bidra med en vits som vi aldrig publicerat tidigare och som är lämplig för alla åldersgrupper. Vi bjuder på kaffe och varm stämning!

Du kan också skicka oss en vits per e-post på adressen redaktionen@kyrkpressen.fi eller via snigelpost på Kyrkpressen, Sandvikskajen 13, 00180 Helsingfors.

Sofia Torvalds
Johan Sandberg



Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21
Då du känner dig övergiven av Gud, då är du nära Jesus. Det konstaterar teologen Joanna Öland.

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23
Så här såg det ut när festdeltagarna stimmade utanför kyrkan ifjol.

KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46

32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 18.4.2024 kl. 10:00
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

PRÄSTER. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 5.4.2024 kl. 11:23
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59