Emma Audas anser att det finns större äktenskapliga frågetecken för kyrkan än det som gäller samkönade pars rätt till äktenskap.
Emma Audas anser att det finns större äktenskapliga frågetecken för kyrkan än det som gäller samkönade pars rätt till äktenskap.

”Vi måste kunna tala om vad vi behöver äktenskapet till”

äktenskapet. Kyrkan har en alltför tunn äktenskapsteologi, menar doktoranden Emma Audas. 19.11.2015 kl. 11:07

I ett år har Emma Audas suttit på sitt rum vid Åbo Akademi och läst allt hon kommit över om äktenskapet. Arbetet ska mynna ut i en doktorsavhandling om äktenskapets teologi.

– Jag har helt enkelt börjat med frågeställningen vad ett äktenskap är. Jag har ingen agenda som jag lägger fyra år på att försvara.

Äktenskap? Vet vi inte redan vad det är? Nej, påstår Emma Audas.

– Varför ingår vi inte bara juridiska avtal med varandra? Det är viktigt att vi frågar oss vad vi ska göra med äktenskapet. Vad behöver vi det för? Ibland tänker jag att det är staten och inte kyrkan som borde avsäga sig vigselrätten. Kyrkan har åtminstone ett språk för att tala om äktenskap som något särskilt, även om dess teologi i dag är avskalad.

Emma Audas säger att det samhället gjort äktenskapet till i dag är en romantisk manifestation för tvåsamhet, kärlek, trohet, glädje och mys.

– Då kan vi inte heller anklaga någon för att vilja vara en del av det. Tvåsamhetens kärlek är en av vår samtids största avgudar. Det är det som nästan all musik och film handlar om. Teoretiker har forskat i hur den romantiska kärleken ersatt Gud, det är den som ska frälsa oss. Att då säga att de homosexuella inte skulle kunna älska lika bra, det är svårt att motivera.

Men också kyrkan är medskyldig till den här synen på äktenskap och kärlek. Och som präst har Audas, medger hon själv, i många vigseltal gjort sig skyldig till att presentera den tunna äktenskapsteologi hon kritiserar kyrkan för.

– Vi vågar inte riktigt tala om barn längre, för vi kan inte anta att alla vill ha och kan få barn. Vi är försiktiga att tala om skilsmässa, för det kan finnas frånskilda närvarande som vi inte vill såra. Det är inte riktigt politiskt korrekt att tala om man och kvinna som tillsammans utgör en helhet, och inte heller vill vi betona stereotypa skillnader mellan könen.

Därför blir vigseltalet lätt reducerat till äktenskapsråd.

– Vi har tagit bort saker, men inte lagt till något.

Hennes mål är att hitta en äktenskapsteologi som kyrkan är mån om att föra fram, en teologi som både beaktar och är trogen den kyrkliga traditionen och läran och som är relevant för den nutida kristna människan.

– Det är kärlek till kyrkan och till människorna som driver mig. Jag söker ett sätt för kyrkan att genom sin praxis ge människor fungerande redskap för att leva.

Välsignelse som sändning

I sin avhandling pro gradu ringade Audas in några av de problemområden som finns när det gäller kyrkans äktenskapsteologi. Avhandlingen, som blev klar våren 2012, bär namnet Vad är det som Gud välsignar, egentligen?

– Varför välsignar vi äktenskap? Jag lutar mot att den äktenskapliga välsignelsen är en slags sändning. Om vi nu ska ha en kyrklig ceremoni för äktenskap, kunde vi då tala om det som en uppgift i att tjäna? Att de som ingår äktenskap tillsammans är kallade till något?

Och den kallelsen kunde kanske även bestå i något annat än att föda egna biologiska barn, menar hon.

2013 beviljades Audas årets största enskilda bidraget från Kyrkans forskningscentral för att forska i äktenskapsteologin i teori och praktik, något som vittnar om att fler insett att kyrkan behöver se över sin praxis.

2017 träder den nya äktenskapslagen i kraft i Finland. Kyrkomötet beslöt i början av november att be biskopsmötet lämna en redogörelse av den syn på äktenskapet som kyrkan hittills uttryckt. Men Audas ifrågasätter att brist på redogörelse skulle vara det primära problemet och tror istället att många inte ser de tidigare uttalandena som tillräckligt konsekventa eller tydliga.

– Jag anser inte att vår kyrka i dag är klar med sin äktenskapsteologi. Det finns större äktenskapliga frågetecken för kyrkan än det som gäller samkönade pars rätt till äktenskap, menar jag. De som hävdar att de aktuella frågorna har enkla svar, oavsett vilken sida de står på, kanske inte inser vidden av det som diskuteras.

De som förespråkar status quo, alltså att kyrkan också i framtiden bara viger heterosexuella par och ordnar förbön för homosexuella, menar att den nya äktenskapslagen inte förutsätter att kyrkan reviderar sin syn på äktenskapet. Hur ser du på det?

Martin Luther var väldigt tydlig med att äktenskapet hör till den världsliga ordningen – att äktenskapet fanns före kyrkan. Han höll väldigt hårt på att äktenskapet är en civil angelägenhet som ska ingås civilt. Tanken då på 1500-talet var att kyrkan skulle sköta vigslar tillsvidare, eftersom den hade den praktiska erfarenheten.

Luther var tydlig med att det då uttryckligen är staten som ger kyrkan en uppgift.

– Enligt luthersk syn så är det äktenskap som ingås vid magistraten exakt samma äktenskap som det som ingås i kyrkan.

Audas menar att Luthers synsätt lagt grunden till en uppfattning i våra nordiska lutherska kyrkor där en del menar att kyrkan inte borde tycka till så mycket om äktenskapet.

– Men det är inte hållbart. Har vi en vigselförrättning så måste vi också ha en teologi. Men att säga att kyrkan inte har något att göra med statens äktenskapssyn är inte oproblematiskt, och heller inte teologiskt hållbart.

Den besvärliga historielösheten

En del debattörer lyfter fram att äktenskapet förlorar sin innebörd om personer av samma kön får vigas.

– På 30- och 40-talet diskuterades frågan om frånskilda kan vigas intensivt. När jag läste den svenska debatten hittade jag citat som tagna från debatten i dag. Kan kyrkan viga nu när den kristna äktenskapssynen frångås? Är det då längre ett kristet äktenskap?

Samma argument användes när det skrevs in i äktenskapslagen att kvinnan inte längre är underordnad mannen.

– Då ansåg också många att äktenskapet inte längre kan kallas kristet. När människor får det att låta som att det är nu vi frångår det kristna äktenskapet, då har jag lust att hojta till. Lite historiemedvetenhet vore på sin plats.

I en luthersk kyrka är det inte enkelt och självklart att kyrkan kör sin egen linje, eftersom Luther ansåg att det är staten som ska sköta äktenskapet. Men det betyder inte att Audas säger att staten ensam har rätt att definiera vad ett äktenskap är.

– Nej, kyrkan har lite väl mycket förlitat sig på statens definition, tänkt att äktenskapet hör till det världsliga regementet och glömt bort att utveckla sin äktenskapsteologi.

Kärnfamiljsidealet under lupp

Ett annat frekvent förekommande argument i debatten är mannen och kvinnan som den enda tvåsamhet som kan skapa nytt liv och att den därför ska ha en särställning.

– Alla har rätt att delta i det politiska samtalet, men begrepp som ”den kristna familjepolitiken” måste kunna problematiseras. Den som talar om ”det riktiga äktenskapet” har begränsad kunskap om äktenskapets historiska utveckling.

Kärnfamiljsidealealet är en relativt ny företeelse, och ur en kristen synvinkel är det på många sätt problematiskt.

– Tanken att de egna ska gynnas är ju närmast biologistisk, inte kristen. Och att enbart försvara och skydda idén om kärnfamiljen är inte realistiskt i dag, med tanke på hur människor de facto lever. Men det betyder inte att enda alternativet är relativism och att vi inte längre behöver diskutera saken.

Audas har inte heller köpt alla de argument som förespråkarna för samkönade äktenskap använt.

– Att kärlek tillhör alla låter bra. Det tycker alla. Men det här handlar inte bara om det. Äktenskapet är något utöver kärlek, och har historiskt sett alltid varit något utöver – och ibland även bortom – vad vi i dag menar med äktenskaplig kärlek. Det har förpliktat till något. Att äktenskap bara skulle handla om att få sin kärlek erkänd är historiskt sett en väldigt ny tanke.

”För barnets bästa” är trumfkortet i andra diket.

– Men barn föds inte bara i trogna exklusiva heterosexuella förhållanden, och äktenskapet handlar inte bara om barnen. Äktenskapet är något annat också, och det måste vi tala mera om.

Christa Mickelsson
Hanna-Madeleine Andersson



På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21
Då du känner dig övergiven av Gud, då är du nära Jesus. Det konstaterar teologen Joanna Öland.

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23

På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00