Kyrkpressen-redaktören Sofia Torvalds tror att det är viktigt att vuxna är goda förebilder genom att äta regelbundet och mångsidigt. FOTO: Christa Mickelsson
Kyrkpressen-redaktören Sofia Torvalds tror att det är viktigt att vuxna är goda förebilder genom att äta regelbundet och mångsidigt. FOTO: Christa Mickelsson

För få vänliga tankar om oss själva

Forskning visar att ungas ätstörningar oftast har sin början i diffust illamående och missnöje med den egna kroppen.
– Hur vi vuxna talar om oss själva och vår kropp färgar av sig på våra tonåringar, säger Sofia Torvalds som skrivit en bok om ätstörningar och föräldraskap.
21.4.2013 kl. 12:00
Det har gått två och ett halvt år sedan Sofia Torvalds fick veta att hennes tonåriga dotter led av en ätstörning. Efter den första tidens chock märkte Torvalds att hon saknade konkreta råd för hur hon som förälder skulle hjälpa sin dotter.

– I den situationen ropar ens själ efter någon som kunde ge ett enda gott konkret råd.

Torvalds började bearbeta situationen genom att lära sig så mycket som möjligt om sjukdomen. Hon plöjde genom böcker i ämnet, lusläste expertutlåtanden och forskning och tog reda på så mycket hon kunde om olika behandlingsmetoder. När dottern började må bättre växte tanken fram att samla erfarenheterna till en bok. Under våren kommer boken Hungrig - en bok om ätstörningar och föräldraskap ut.

Vad ska jag göra då?
Boken baserar sig delvis på intervjuer med fem föräldrar till barn med ätstörningar och fem unga kvinnor som haft eller har en ätstörning.

– Det visade sig att de föräldrar jag talade med också saknade konkreta tips. De var alla helt vanliga finlandssvenska föräldrar som engagerat sig massor i vården av sitt sjuka barn.

En av de slutsatser Sofia Torvalds dragit av sin och andras erfarenhet är att föräldrarna verkligen kan göra mycket för att påverka situationen.

– Det är klart att alla med en svår ätstörning måste få offentlig vård, men när det gäller lindrigare fall är det ingen självklarhet att alla får den hjälp de skulle behöva.

– Visst finns det möjlighet till terapi. Men om du inte är intagen för vård, vem ser till att du äter?

Att normalisera matrutinen hör till de viktigaste sakerna föräldrar kan hjälpa till med.

– Satsa på att alltid finnas till vid måltiderna. Sitt bredvid och visa ditt stöd, gå inte ens till rummet intill. Måltiderna är oerhört ångestfyllda för den sjuka. Samma sak gäller efter maten, också då är ångesten stor.

Lyssna utan känsloutbrott

Det allra viktigaste rådet Sofia Torvalds vill ge till föräldrar är ändå att lyssna på sitt barn.

– Lyssna aktivt, utan känsloutbrott och utan att bedöma. Oja dig inte och var inte hysterisk. Och försök att inte vara irriterad. Det kan vara oerhört svårt eftersom de tankar en person med ätstörning bär på ofta är mycket envisa.

Torvalds förklarar att man genom att lyssna märker hur sjukdomen resonerar.

– Den psykiska biten syns inte men tar upp mycket utrymme hos den som är sjuk. En person med ätstörning är vanligtvis totalt absorberad av tankar kring mat. En av dem jag intervjuade berättade att det för henne var svårt att ens föreställa sig vad friska människor tänker på.
Ett annats tips Sofia Torvalds vill ge är att man så långt det går ska försöka hålla fast vid vanliga rutiner, som att gå i skolan.

– All distraherande sysselsättning är bra. Annars är det bara de negativa tankarna som får plats. Det är också bra försöka hjälpa sitt barn att hitta något annat i livet som inte är relaterat till mat eller kropp. En person med ätstörning har ju satsat all tid och energi på ätstörningstankar och det utrymmet måste fyllas med något annat.

Tyck om dig!
Boken behandlar också föräldrars skuldkänslor. Varför blev mitt barn sjukt? Är det mitt fel? Varför märkte jag inget?

– Det är inget man ska ägna sig åt när läget är akut, men för min egen del ville jag göra upp med vad som i vårt fall kanske var en orsak till att min dotter blev sjuk. Det finns alltid många orsaker, både biologiska och psykologiska. Knappast hjälpte det min dotter att jag innan hon insjuknade genomförde mitt livs första och enda bantningskur.
Hon tror att det viktigaste föräldrar kan göra i förebyggande syfte är att tänka på hur vi själva äter och talar om vår kropp.

– Om alla vuxna alltid talade vackert om sin kropp tror jag att vi hade mindre problem med ätstörningar.

Nästa steg är att övertyga barn och tonåringar om att de duger som de är.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Christa Mickelsson



BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39