Beväringar intresserade av nattvard och diskussion med militärpastorn

Kyrklig Tidningstjänst
Behovet av personlig diskussion med militärpastorn har ökat bland de finländska beväringarna under de senaste åren. 09.08.2012
Många beväringar vill diskutera relationer och pengabekymmer med militärpastorn. Bilden är från en marsch vid Nylands Brigad.
Många beväringar vill diskutera relationer och pengabekymmer med militärpastorn. Bilden är från en marsch vid Nylands Brigad. (Foto: KP-arkiv)
Behovet av personlig diskussion med militärpastorn har under de senaste åren ökat bland de finländska beväringarna. Också antalet som deltar i nattvard har ökat.
– Beväringarna har frågor kring människorelationer och penningbekymmer. Många som inleder sin militärtjänst saknar beredskap för den disciplin som råder i det militära och processen att anpassa sig kan bli väldigt tung, säger fältprosten Vesa Aurén
För de nya beväringarna som inledde sin militärtjänstgöring vid Nylands brigad i början av juli ordnades en gudstjänst genast den första söndagen.
– Vi strävar till att finnas med också vid militära övningar, och erbjuder beväringarna själavård i mån av behov. I militärtjänstgöringen ingår också lektioner där vi behandlar frågor kring världsbild och etik, där sådant som är viktigt i det militära tas upp, berättar Otto Granlund, militärdiakon vid Nylands brigad.

Vid Nylands brigad finns också Kristliga beväringsgruppen som samlas ett par gånger i veckan för diskussion, andakt och sång.

Fältnattvard allt allmännare

Mängden fältnattvarder som ordnas i terrängen har mer än fördubblats under de senaste två decennierna. I stället har gudstjänsterna på kasernerna minskat.
– Det är naturligtvis frivilligt att delta i nattvarden, men ca 90 procent av deltagarna brukar vilja delta. Den är också något vi får positiv respons på. Att delta i nattvarden i karga förhållanden på fältet upplevs av många som något som ger både ro och nya krafter, berättar Aurén.

Fältprosten möter i sitt arbete beväringar med olika religionstillhörighet och sådana som inte alls hör till något trossamfund.
– Till exempel för dem som hör till islam är det vanligt att vända sig till religionsrepresentanten i andliga ärenden. Fältprästerna missionerar inte utan finns till för att svara på det behov som beväringen har. Det andliga livet hör utan vidare hemma i militären på samma sätt som annan verksamhet som stöder det mentala och fysiska välbefinnandet och som upprätthålls av gemensamma skattemedel, såsom bibliotek, simhallar och kaféer, säger Aurén.


Ledaren

 May Wikström: Missionsfolket fick inte välja
Applåderna efter missionärsvigningen var uppenbart varma och långa i Mässcentrum i sö...

Kolumnen

 Tomas von Martens: Städtips
Det är inte ofta man träffar på människor som tycker om att städa. Inte heller jag gillar...

Inkast

 Patrick Wingren: Sommaren är knepig
Tänk om man för ett ögonblick kunde stega upp ett avstånd till sig själv, vända sig...


Veckans recension

Vad kriget gjorde med oss
BokFånge hos tsarenFörfattare: Yvonne HoffmanFörlag: Fontana Media 2013Vad vet du om Stora ofreden? Inte så mycket, eller hur? Inte jag...
Flera recensioner







Logga in